Älskade spion

De två första Moore-filmerna är bra Bond-filmer, men det var här de hittade helt rätt stil för hans persona. Intrigen är lätt den mest intressanta och mångbottnade i serien såhär långt, vilket gör att den omedelbart sticker ut med sampelet mellan Moore och Bach och rivaliteten/hatet/kärleken emellan dem som drivkraft. Också en kul kalla kriget-relik med oväntat optimistiskt samarbete mellan öst och väst, och atomubåtar i fokus för handlingen. Skurken är också rolig med sin storvulnet sinnessjuka plan, magnifika hallar, hajtank och ett förstklassigt knappbord ifrån vilket han kan styra hela sitt galna maskineri. Ofta sackar Bond-filmerna ihop lite i mitten, och så är det väl lite här också, men väldigt kort, och det finns rätt minnesvärda bitar genom hela filmen. Början och slutet är lysande, och hela sista akten har fantastisk scenografi och magnifika actionsekvenser. Scenograf Ken Adams överträffar tamigtusan sig själv här! Och så är det en förbannat rolig film, med den lite flamsiga touch som Moore alltid utstrålat och som får blomma ut fullkomligt här. Och så har jag inte nämnt Jaws, som är lätt en av de roligaste figurerna i Bond-historien, och som får hela filmen att blomstra med sin blotta närvaro. Till bristerna hör väl lite detaljer, såsom några rätt poänglösa Bond-brudar som bara dyker upp i en ynka scen för att falla som furor, utöver det uppenbart sexistiska hade det också varit rimligare för intrigen att lägga fullt fokus på Bach. Lite synd också appropå det att Bach inte var en bättre skådespelare, när karaktären i övrigt är det lätt mest intressanta Bond-bruden hittills. Och så saknar jag John Barrys musik, den hade fungerat bättre än detta lite halvsyntetiska soundtrack. Men det är väl egentligen alla egentliga negitiva bitar, och de blir mest petitesser i sammanhanget. Helheten är en rakt igenom lysande actionrulle och höjdpunkten inte bara från Moore-epoken utan förmodligen den allra bästa Bond-filmen av alla såhär långt in i serien. Nära femman, tamigtusan, men så bra är väl egentligen ingen Bond-film... eller?

Antagligen den bond-film som innehåller flest kåta kvinnor. Jag tycker allt som ska vara med i en bra bond-film är med. Jaws, Q, spännande platser runt vår jord. Dom som gjorde XXX filmerna med Vin Diesel har nog tagit namnet härifrån.

Det är intressant hur mycket den här filmen spelar med förväntningar. Det är inte Bond som ligger i sängen med XXX. Strombergs tillhåll visar sig vara mindre hemligt än förväntat. Det här är också i linje med att Amasova hela tiden lyckas utlista Bond. För en gångs skull är bondbruden inte bara ett vackert ansikte, även om det går åt det hållet mot slutet i alla fall. Det finns många anledningar till varför The Spy Who Loved Me fortfarande är en av de bästa Bond-filmerna och det var defintivt Moores höjdpunkt innan man bestämde sig för att trappa upp de högtflygande koncepten ett steg för mycket i Moonraker, ungefär på samma sätt som när Call of Duty-serien måste ut i rymden.

De här filmerna har verkligen inte åldrats med värdighet, nu blev det sjätte raka 2an till serien och tredje raka för Moore. Kanske fanns det bara inte så mycket att jämföra med när man växte upp, kanske var den medeltida kvinnosynen mer förlåtande då, och kanske var de dåligt koreograferade slagsmålen snyggare då. Moore har ju egentligen looken för en gentlemannaspion men hans oneliners är bra lama och han är trots allt 50 bast när den här filmen spelas in. Att det hela tiden skulle dyka upp unga, översminkade, lättklädda fruntimmer som faller som furor för honom känns mer komiskt än inspirerande. Skurken är blek, bondbruden är blek och det finns inget i det här som vi inte sett tidigare i den här serien förutom Jaws som ändå är en habil badding. En stabil 2a.

Bra Bond rulle!

Super grym Bond rulle med en skojfrisk Moore som drar ord -vits efter -ord vits. Den är åxå extremt sexsistisk. t,e,x den feta båten med namnet Liparus lol) sen missilen som åker sakta ur silon, även Bonds kommentar om kvinnliga förare, som verkligen stämmer dom är kassa rakt av, Harvey Weinstein älskar säkert denna filmen#) En given höjdare i Bond genren.3+

Godkänd med flera roliga scener inte minst tack vare Richard Kiel. Dessutom - Roger Moore är den bäste som James Bond!

En ganska svag Bondfilm, men Barbara Bach är kanske den sötaste Bondbruden.

En av favoriterna bland Bondfilmerna.

En Bond-film ska antingen ha en dödsstråle eller en hajsekvens så denna levererar. Inte lika engagerande som de två tidigare Moore-filmerna men den har bästa onelinern av alla filmer.