Lyckligare kan ingen vara

Blev ganska besviken på denna, faktiskt. Den är inte jättedålig men inte särskilt bra heller. Det bästa med filmen är skådespelarna och Helena af Sandeberg, Dilan Gwyn, Kjell Bergqvist, Filip Berg och Adam Lundgren gör ett bra jobb. Filmen i sig är mest seg och det händer inte särskilt mycket.

Typ som resten av alla svenska feel good-filmer.

Fy fan, riktigt usel rakt igenom.

Smart upplägg och bra skådespelare, men inte världens bästa manus. Helt okej allt som allt ändå.

Tyckte mycket om denna rulle

Nä nu vet jag staffan Lindbergs filmer är ingenting för mig

Ja, detta må vara myspys men vad hjälper det när allt runt omkring är så taffligt och bitvis gränslöst dåligt som t ex den där hockeyspelaren som förstås ska föreställa lite bakom flötet men man behöver ju inte göra MED EXTREMT STORA BOKSTÄVER. Och så ser det ut lite överallt. Jag drar mig ofta från att sätta betygsettor men här kliar det i fingret. Vet inte vad som ändå håller emot. Betyget blir en supersvag 2;a, dvs 2-

2019-12-24: Bedrövligt förstås. Tänk att varken Hellenius eller Sandeberg kan samspela bättre efter hundrafemtio roller som par, men de är ju två av landets sämsta skådisar å andra sidan så...

Det var visst Davids tur att spela huvudrollen i en av Staffans filmer. Inte så hopplöst som jag förväntat mig, och flera historier gör det lättare att stå ut med dem jag inte gillade så mycket. Den där hockeyspelaren var ju bara för dum. Hade kunnat stå ut med självisk och omogen är ju en sak, men nu ogillade jag ju flickvännen mer än nödvändigt trots att hon annars var riktigt bra. Grät en del, för det är ju min stil.

Så när som på en onödig detalj var det riktigt bra myspys.