BETYG
3.3
av 5
3.3
av 5
Mannen som slutade röka
Den unge Dante får ärva 17 miljoner av sin far, men bara på ett villkor: inom 14 dagar måste han sluta röka. Eftersom han är kedjerökare blir det inte lätt. Om han inte lyckas tillfaller pengarna Dantes tråkiga farbror.
| Originaltitel | Mannen som slutade röka |
| Regissör | Tage Danielsson |
| Manus | Tage Danielsson |
| Genre | Komedi, 70-tal |
| Skådespelare | Gösta Ekman, Grynet Molvig, Toivo Pawlo, Holger Löwenadler, Gunn Wållgren, Olle Hilding, Carl-Gustaf Lindstedt, Pierre Lindstedt, Jan-Olof Strandberg, Margaretha Krook, Stig Ossian Ericson, Stig Torstensson, Olga Georges-Picot, Marianne Stjernqvist |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 4006 |
| Filmnummer | 2927 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Var det här Tage Danielsson stod naken bakom kameran för att Gösta och Grynet skulle slappna av? Gösta är magnifik här!
Gillade det här mer än jag trodde. till att börja med var det lite farsartat, men det lugnade ner sig lite, fast sansat blev det aldrig. En ganska knepig, men egentligen ganska smart ide och kul hade man efter vägen. Och som påpekats förut ganska befriande att se när han flänger runt och jagar damer, undrar om det hade släppts igenom i denna pk-tid.
Mysig komedi i en tid då moralpaniken ännu inte strypt vårat samhället.
Håller ett högt och underhållande tempo genom ungefär halva filmen, men tappar rätt mycket efter det. Håller ändå till en svag trea, mycket som är kul och Gösta Ekman är fantastisk. Men också mycket som åldrats riktigt illa.
Kul! Klart sevärd med många goda skrattar. Holger Löwenadler är magnifik.
Efter en ganska raskt påfallande omtitt så får jag nog sänka till en trea. Allt som jag skrev i min tidigare kommentar stämmer, men den tappar av lite för mycket efter de inledande 30 minuterna eller så. Fortfarande på inget sätt dåligt, snarare riktigt bra.
Detta är blad de bästa som Gösta Ekman någonsin gjorde. Tyvärr är han ju inte direkt uppbackad, utan det är en enmasshow. Hade det funnits fler ljuspunkter hade den kanske nått än högre på skalan, men den får 4/5 vilket absolut inte är något att skämmas över, men den lämnar lite att önska. Fast då kan man ju bara tänka på Gösta Ekmans genialiska fysiska komik. Wow.
Rolig och kreativ i sin berättarstil. Blir lite långrandig (som de många blåa byxorna) i längden, vilket hindrar en fyra. Men klart sevärt och underhållande i sin tidiga 70-tals-charm. Känner dock lite att jag saknar Alfredsson i denna film, då han verkar vara helt frånvarande här.
Kan inte påstå att jag hade några större förväntningar, men det här var faktiskt förvånansvärt kul. Gapskratten uteblir förvisso, men det är regelbundet småroligt och underhållande. Upplägget är egentligen genomdumt, men det är ändå lätt att bara acceptera det för vad det är, särskilt eftersom kreativiteten och berättarglädjen sprudlar längs vägen. Tage Danielsson får nog dock vara glad för att dagens genusanalyser inte riktigt var på modet 1972, men jag ser alltid den sortens tidsdokuments-aspekter som ett plus ska väl sägas. Bra sugen på en cigarr blev man också, så den fyller inte någon folkhälsofunktion direkt
[rek. 3] Även om jag sätter en 3:a på denna så känner jag instinktivt att den präglas av en originell berättarstil, både manus- och regimässigt. Denna film är fantastiskt på många vis och jag gillar verkligen den Danielssons "magiska realism". Bra!!!! 3+
