BETYG
2.9
av 5
2.9
av 5
Maps to the Stars

Familjen Weiss är den arketypiska Hollywoodfamiljen: Dr Stafford Weiss är psykoterapeut som gjort sig en förmögenhet på handböcker om självhjälp, hans fru Cristina ser efter sonen Benjies karriär som barnstjärna. En av Stafford klienter, Havana, är en skådespelerska som drömmer om att spela in en remake av filmen som gjorde hennes mamma Clarice till stjärna på 60-talet. Clarice är sedan länge död och hemsöker Havana på nätterna. Dessutom har Benjie just kommit ut från rehab och hans syster, Agatha, har nyligen släppts från en psykiatrisk klinik.
Originaltitel | Maps to the Stars |
Regissör | David Cronenberg |
Manus | Bruce Wagner |
Genre | Drama, 2010-tal |
Skådespelare | Julianne Moore, Mia Wasikowska, John Cusack, Evan Bird, Olivia Williams, Robert Pattinson, Kiara Glasco, Sarah Gadon, Dawn Greenhalgh, Jonathan Watton, Jennifer Gibson, Gord Rand, Justin Kelly (III), Niamh Wilson, Clara Pasieka, Emilia McCarthy |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 387 |
Filmnummer | 110383 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Mycket underhållande att se Cronenberg operera en baksida om egocentriska och perverterade Hollywood-stjärnors förvridna beteenden. Då jag var aningen besviken på dom två senaste verken från min favorit kanadick känner jag nu ett stort lugnt att han fortfarande har krut kvar.
Mörkt och elakt om Hollywoods baksidor. Rätt underhållande Bret Easton Ellis-ig våldsporr om man är på det humöret. Innehåller f.ö. en av filmhistoriens minst övertygande CGI-bränder (vilket kanske stärker caset att detta är en indieproduktion som vill ha så lite att göra med det stora filmhamsterhjulet att göra...)
Efter den pissiga Cosmopolis tappade jag allt hopp om den gamle favoritregissören Cronenberg, men han var kanske värd åtm en chans till och Maps to the stars verkade faktiskt lite lovande. Men den var även den bedrövlig. Kan mest liknas vid ett psykodrama där ytligheten fullständigt tar överhanden. Flippade karakärer utan mening blandas med trista anonyma diton och mitt i allt tvingar Cronenberg in nån sedvanlig sex och våldsscen. Kom tillbaka och gör bodyhorror eller gå i pension!
Avdankade arroganta skådisar flummar runt... som om det skulle bli särskilt intressant... inte alls faktiskt.
Briljant film där allt, skådespeleri, manus, regi, musik, bildar en becksvart men ofta komisk bild av drömfabriken. En film som närmar sig Mulholland Dr. när det gäller storartade, drömska skildringar av människors förfall i det slukhål som är Hollywood. Cronenbergs bästa på länge.
Strålande film! Cronenberg berättande är kliniskt och obarmhärtigt, och vi slipper bodyhorrortrams med talande anus osv. Filmen påminner mer om typ Dead ringers eller Spider än om Existenz. Bra i min bok. Känns som en film Bret Easton Ellis alltid drömt om att få göra. Stäningarna från "Less then zero" och dekadenta själsdöda hollywoodmiljöer är alltid härliga.
Cronenberg visar att han fortfarande kan bjuda på bett.
Vad annat kan man säga än att Hollywood är en grotesk värld och barnen är alltid de första offren.
Lämnar inget avtryck alls
En jävlig ful film om en jävligt ful värld, men huruvida den tekniska fulheten är medveten är oklart (men kanske inte heller intressant). Det är i alla fall roligt att alla är plastiga, överspelande och beter sig så konstruerat. Verklighetsfrånvänt. Sjyst också att alla karaktärer är paralleller/skepnader av varandra - narrativt incestiöst nästan, precis som världen som skildras. Särskilt kul att titta på är det ju dock inte, men den meningslösa osmakligheten har ju sitt värde det också.