Men, Women & Children

Rutinerat utmejslade stereotyper efter mall 1A i en övertydlig och förutsägbar klyschfest. Pekpinnarna står som spön i backen, men intressant nog så pekar de åt lite olika håll, vilket å andra sidan skapar en skenbar nyansering. Den revolutionerande sensmoralen kan utläsas som "digital kommunikation kan vara bra och dålig". Men det är en välspelad film i behagligt tempo, så det är ingen större pina att ta sig igenom den. En klockren tvåa. (5/15)

Riktigt mysig film med bra manus och skådespelare. Visste inte att Adam Sandler kunde vara så bra! =)

Sture Stenhög säger det väldigt bra, den känns för platt och okunnig för att säga något intressant. En del fina karaktärer men dom blir bara yxigt utmejslade klyschor istället för att vara på riktigt.

Ja visst, finns en del bra saker. Älskar scenen med Sandler i köket mot slutet. Men för det medta lite för slätstruket. Se hellre Disconnect på liknande teman.

Har svårt att bestämma mig för vlket betyg filmen får av mig. Den är intressant men ibland tappar den lite. Historen mellan Ansel Elgort och Kaitlyn Dever var den mest intressant att följa och det var också den som gjorde filmen. Kändes dock som att flera av historierna/relationerna inte fick något riktigt slut. Förövrigt en kul idé och upplägg.

Det finns mycket man kan bli beroende av och det kändes som om man inte hade så stor syn på mänskligheten i det här, och då mest i första delen, sedan försöktes det slätas över för att inte förmörka människans drifter alltför mycket.Kaitlyn Dever och Ansel Elgots karaktärer fick fungera som någon slags bro och det gjorde att filmen räddades för de var intressanta att följa. Den var väl ok så länge den pågick men så här i efterhand sågs den lite smålöjlig i mina ögon.

Jason Reitmans tidigare så höga lägstanivå blev genast mycket lägre. Det här är ett otroligt taffligt försök till att skildra samtiden. Pappa porrsurfar och tonårsbarnen lever hela sin liv i mobiltelefonen, och ja... så brukade det ju inte vara. Filmen är helt enkelt för fyrkantig, klumpig och konstruerad för att lyckas säga nånting mer avancerat än så. Känslan är att det här är en film gjord av folk som varken lever i eller förstår den värld som de försöker skildra. Det är inte nödvändigtvis en felaktig bild som målas upp, men det saknas helt fingertoppskänsla i skildringen av den. Kaitlyn Dever är bra dock, och det finns nog all anledning att tro att hon kommer få en väldigt bra karriär, scenerna med henne och Ansel Elgort är genomgående de bästa. Det finns vissa korn av nånting bra på andra ställen också, men som helhet framstår filmen som en pinsam förälder som tror att den kan tala kidsens språk

Jag gillar visst Reitman. Jag gillar det här. Vissa delar kunde kanske ha lämnats därhän, men på det stora hela bra och intressant och jo, ändå lite nytt. Väckte absolut känslor och tankar i mig.

En berättelse som i fel händer hade blivit slentrian på så många sätt. Den mångfacetterade berättartekniken och stilen från Reitman hindrar den från att bli just det. Alla är människor och alla påverkar och påverkas på olika sätt. Ypperliga insatser från alla inblandade.

riktigt bra.