BETYG
2.1
av 5
2.1
av 5
Mera ur kärlekens språk
Uppföljaren till 'Kärlekens språk' från 1969. Klipptes rejält av svenska censuren; 8 min + nästan hela avsnittet om droger och sex.
| Originaltitel | Mera ur kärlekens språk |
| Regissör | Torgny Wickman |
| Manus | Inge Hegeler, Sten Hegeler, Maj-Brith Bergström-Walan, Torgny Wickman |
| Genre | Dokumentär, 70-tal |
| Skådespelare | Inge Hegeler, Sten Hegeler, Maj-Brith Bergström-Walan |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 34 |
| Filmnummer | 17544 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
70-talet vart tog du vägen? Jag upplever romantik kring en svunnen tid och önskar mig själv dit. Är de hur människorna såg ut, de varma fotot eller bara den lättsamma, ingående inställningen dokumentären förmedlar? De är allt. 3:a får den då för att partier som könssjukdomar och bögar intresserar mig inte. Däremot var partierna om de lesbiska, bakom kulisserna på porrindustrin och experimentell sexualskola för blinda mkt intressant. Trevligt även med bekanta ansikten från förra filmen och väldigt härlig intro och outro sång. Kände mig nästan förbjudet patriotisk över Sveriges natur m.m. Ser fram emot den avslutande delen.
Områden som inte fick plats i föregångaren diskuteras också här befriande och öppet. Tiden har till viss del tagit ut sin rätt (speciellt vad gäller synen på pornografi) men jag tycker överlag även att det här är en ok. och öppen introduktion till relevanta ämnen inom området.
Elementär information om dåtidens viktigaste könssjukdomar, HTB frågor, barns och äldres sexuallitet. Dessutom diskuteras pornografi när fenomenet, i motsatts till Danmark inte är helt legaliserat. Kritik riktas främst emot kristendomen, men även en försiktig porrkritik kan skönjas. Dock anser man att det bästa motmedlet mot porrbranschens "sagoberättelser" är information. Denna väg har tydligen danskarna valt medan vi svenskar istället blev hjärntvättade av radikalfeministiska dogmer och sedan feminazistisk hatideologi. Dock verkar det som om porrbranschen blivit mer hänsynsfull emot sina anställda, jämfört med det 70-talet, för att inte bli anklagade för "förtryck", i alla fall kanske en positiv effekt av vårat val.Tyvärr är berättandet mycket sönderfragmenterat. Ingen väliredd studio finns som centralpunkt. Den tekniska kvaliten är dessutom sämre än i "kärlekes språk". Orsaken till att jag ändå ger denna film en stark trea är på det utmärkta sätt som funktionshindrades sexuallitet skildars. Tänk att vi nästan inte kommit ett steg lägre 40 år senare. Skandal, och ingenting annat! Vi borde lära av danskarna, också på detta område inom sexualliteten.
