BETYG
3.2
av 5
3.2
av 5
Min pappa Marianne
Efter att ha brutit upp med pojkvännen återvänder Hanna, 28, till Alingsås för ett vikariat på lokalnyheterna. När hennes älskade pappa, prästen med det stora skägget, avslöjar att han egentligen vill vara Marianne vänds Hannas värld upp och ner. Men för pappa Marianne finns ingen återvändo, hon måste äntligen få vara den hon är.
| Originaltitel | Min pappa Marianne |
| Alternativ titel | My Father Mary Anne |
| Regissör | Mårten Klingberg |
| Manus | Cilla Jackert, Daniel Karlsson, Ida Kjellin |
| Genre | Drama, Komedi |
| Skådespelare | Rolf Lassgård, Hedda Stiernstedt, Lena Endre, Kajsa Ernst, Vilhelm Blomgren, Natalie Minnevik, Nour El-Refai, Mikaela Knapp, Mårten Klingberg, Erik Lundin, Ralph Carlsson, Klas Wiljergård, Marie Delleskog, Oscar Töringe, Wilhelm Johansson, Johan Karlberg, Astrid Stang-Lund Sanne, Paula Sundberg |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 47 |
| Filmnummer | 136512 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Det här var bra mycket bättre än jag hade förväntat mig. Lassgård är en gigant alltså. Hedda har ju egentligen huvudrollen och hon gör det också riktigt bra, jag kan verkligen köpa hela hennes karaktär som är idealistiskt PK så länge det inte kostar henne nåt, och det blir heller aldrig för mycket så att man slutar hålla på henne. Wiljergård gör jobbet som comic relief med bravur och jag tror nog att det var ett smart val att dra ner svärtan i den här historien rejält. Det blir aldrig tramsigt, men det är lättsmält och någorlunda feelgood ändå vilket kanske underlättar om man vill nå ut till den breda massan. Och det kanske behövs med en sån här film, Lassgård blir ett dragplåster, och som han gör det. Utöver hela Marianne-storyn får vi också en hel berättelse om hur det är att motvilligt komma tillbaka till barndomens småstad efter en misslyckad sejour i huvudstaden. Om att möta omgivningens skadeglädje och om att växa upp helt enkelt. Även om att spela Shoreline, det borde verkligen spelas mer Shoreline i våra svenska filmer och där levererar man onekligen. Det är mycket känslor i biosalongen, och jag tror att Klingberg har gjort en välbalanserad film som sticker ut i min katalog av svenska filmer. Den är uppe och nosar på finrummet, men det kanske blir något för framtiden istället, just nu stannar det på en stark 3a.
Årtiondets bästa reklamfilm för Alingsås och Svenska kyrkan! Stiernstedts insats sänker helhetsintrycket och bidrar oerhört till att jag satt och skruvade mig i biostolen. I övrigt många exempel på välskriven och agerad karaktärsutveckling!
En mysig och välspelad film som kunnat sväva än högre om Lassgård fått mer utrymme.
Några scener som känns äkta och upplevs trovärdiga. Annars är det mest PK tramsigt och orealistiskt med klichéartade karaktärer som mindre bra svenska filmer är världsmästare på. Och då ska vi inte ens nämna det gulliga slutet med alla förlåtande och förstående småstadsbor och chefer. Om det här varit en dansk film med danska skådespelare hade vi fått sett en mer trovärdig historia. Synd det! Men som sagt några fina trovärdiga scener gör filmen sevärd. Tänker på scenerna mellan dottern och pappan och i viss mån mellan de äkta makarna. Kunde ha varit mer av den varan. Synd det!
Några scener som känns äkta och upplevs trovärdiga. Annars är det mest PK tramsigt och orealistiskt med klichéartade karaktärer som mindre bra svenska filmer är världsmästare på. Och då ska vi inte ens nämna det gulliga slutet med alla förlåtande och förstående småstadsbor och chefer. Om det här varit en dansk film med danska skådespelare hade vi fått sett en mer trovärdig historia. Synd det! Men som sagt några fina trovärdiga scener gör filmen sevärd. Tänker på scenerna mellan dottern och pappan och i viss mån mellan de äkta makarna. Kunde ha varit mer av den varan. Synd det!
Mysig film med ett vackert budskap. Väldigt enkel och ibland lite svaga karaktärer, men också rolig och berörande
