Mr. Turner

Timothy Spall är klockren.

Så otroligt välspelad och så fantastiskt snygga miljöer men det är inte direkt någonting jag bryr mig om någonstans. Jag kände inte till JMW Turner sedan innan men det är många biografi-filmer som sugit in mig. Svårt att förklara varför jag inte gillar det här, det är bara så totalt ointressant. Försökte verkligen engagera mig men det går verkligen inte.

Det får bli en mycket svag trea, hellre det en en stark tvåa, för egentligen vill jag gilla det här mer än jag gör. För dess otroligt vackra vyer och att den fick upp mitt intresse för Turner och hans måleri, att den visar det motsägelsefulla med denna grymtande man som i sina målningar fick fram så mycket vackert. Men tyvärr så kändes själva handlingen lite för tunn, det hela var mer ett skummande på ytan.

Den här filmen har min respekt, men jag känner tyvärr inte att den gav mig så mycket. Jag gillar ändå att den undviker en traditionell biografifilms-struktur, och att vi istället helt enkelt bara får följa med Turner under hans liv ett tag. Jag gillar även att filmen tycks vara helt ointresserad av huruvida Turner var en bra människa eller inte, den ställer inte ens frågan till publiken, och den framstår snarast helt ovetande om att konceptet ens existerar. Vidare är Timothy Spall väldigt bra, och tidsperioden är väl återgiven. Men tyvärr tycker jag inte alls att det är speciellt engagerande berättat, och filmen är vag både när det gäller geografi och tidens gång. Jag får aldrig riktigt grepp om Turner som person heller, och det är många karaktärer och händelser som passerar förbi som hastigast utan att det riktigt framgår vad de har med någonting att göra. Att en film använder sig av en lös struktur behöver trots allt inte betyda att den saknar sammanhang, men det är vad som sker här. Men jag var nog helt enkelt inte rätt publik för den här filmen, en person som är mer intresserad av Turner och konst i största allmänhet, eller bara är väldigt förtjust i Mike Leighs lite säregna stil, får nog ut mer av det här än vad jag fick

Inte i närheten av så rörande som många av Leighs andra filmer, men fortfarande intressant.

Om man älskar Turners målningar (vilket jag gör) kan Mike Leighs film vara värd att se; men man bör inte göra sig några större förväntningar. Porträttet av huvudpersonen (som går omkring och grymtar hela tiden) är mer eller mindre en karikatyr; för att nu inte tala om hur Ruskin framställs. Det har under årens lopp gjorts många andra filmatiseringar av konstnärsliv som är betydligt bättre men som ren underhållning kan väl filmen duga.

En illustration till Turners biografi. Man bör nog känna till den för att hänga med. Smaskig för ögat men saknar djup.

En bra biopic, med en mycket duktig Timophy Spall. Stark 3a!

Fruktansvärt långsamt tempo många stunder. Det tar lång tid att komma in i filmen och man har svårt att hålla intresset uppe fram till ungefär sista 45 minuterna då man engagerar sig i alla fall lite för karaktärerna. Störst plus för bra skådespeleri, miljöer, foto och kostym. Det är inte mycket humor att tala om och inte heller något överdrivet känslosamt eller dramatiskt. Det är en film som i mångt och mycket maler på och inte ger mycket mer än en enkel bild av Turners liv, vilket alltså dessvärre inte är särdeles intressant. En stark tvåa.

En befriande biografifilm i det att den inte följer en strikt kronologi utan känns mer episodisk och lös i formen. Den är förvånansvärt rolig och på alla plan är det fantastiskt välgjort, fotot är enastående och detsamma gäller Spall som är klockren som Turner. Lång men aldrig tråkig, stark 4a.