BETYG
2.7
av 5
Music and Lyrics
2007
USA
106min
IMDb
Alex Fletcher är en f.d. popidol från 80-talet vars karriär degraderats till att bestå av uppträdanden på nöjesparker och lantmarknader som ett nostalgiskt inslag. Den karismatiske och begåvade musikern får chans till en ny karriär när den storsäljande divan Cora Corman kontaktar honom för att skriva och spela in en duett. Problemet är bara att Alex inte har skrivit en låt på flera år, han har aldrig skrivit texter till sina låtar och han har nu bara några dagar på sig att leverera. Sophie Fisher, som sköter Alex plantor, visar sig vara en skänk från ovan när han inser att hon har talang för att formulera textrader. Det slår gnistor om personkemin både vid och under flygeln, men Sophie har precis blivit bränd i sitt senaste förhållande och Alex är notoriskt allergisk mot fasta förhållanden...
Originaltitel |
Music and Lyrics |
Alternativ titel |
Text och musik |
Regissör |
Marc Lawrence (II) |
Manus |
Marc Lawrence (II) |
Genre |
Komedi, Romantik, 2000-tal |
Skådespelare |
Hugh Grant, Drew Barrymore, Brad Garrett, Kristen Johnston, Haley Bennett, Campbell Scott, Scott Porter, Matthew Morrison, Aasif Mandvi, Jason Antoon, Daniel Stewart Sherman, Emma Lesser, Adam Grupper, Toni Trucks, Lanette Ware, Charlotte Maier |
Betygsätt |
Logga in eller bli medlem för att rösta
|
Betygsantal |
6261 |
Filmnummer |
47168 |
Recensioner
Att påstå att det har gått inflation i romantiska komedier med Hugh Grant är knappast en revolutionerande åsikt. Att det dessutom gått inflation i brittiska romcoms finns det väl inget tvivel o... Läs mer »
Kommentarer
Charmigt och oförargligt. Följer mallen till punkt och pricka och är exakt den filmen jag föreställde mig. Men visst fungerar kemin mellan huvudpersonerna, Hugh Grant är fortfarande kul och musikbitarna riktigt härliga. Duglig romantisk komedi.
Romcom precis som de flesta. Stark tvåa
Bra skådespel som lyfter filmen. Tyvärr är storyn ganska dålig, då den mallen för romantiska komedier helt och hållet utan överraskningar.
Hugh Grant och Drew Barrymore gör ju bra ifrån sig men själva filmen är allt annat än bra.
Drew Barrymore är charmig som alltid och Hugh Grant lyckas vara roligare än vanligtvis men storyn är för tillrättalagd för att få det här att lyfta till något utöver det vanliga.
Oj, har jag bara en trea på den här....men den har några tråkiga delar som drar ner betyget, jag får väl fortsätta se om den tills den når fyran.
Oväntat charmig romcom utan att bli alldeles för sliskig innan slutakten, vilket ju är i princip oundvikligt i den här typen av film. Det är en rätt väntad film, under förutsättningarna, men det ska sägas, att musiken som fabriceras håller en oväntat hög standard och ger filmen ändå lite trovärdighet. Men det mesta är väldigt standard och ja, att kalla det bra känns överdrivet, det är dock inte långt borta. 0,0 på SH-skalan.
Ingen aning varför jag gav denna en fyra tidigare. Tittade om igen för några dagar sedan och jag klarade mig bara igenom halva filmen innan jag suckade och stängde av skiten. Riktigt, riktigt bedrövlig.
Tycker mycket om åttiotalsdelarna. Musiken är både rolig och bra, haha.
I said I wasn't gonna lose my head but POP! goes my heart!
Jag får bara titta på sånt här när jag är ensam hemma...