BETYG
3.4
av 5
3.4
av 5
Myteriet på Caine
Örlogskapten Queeg på minsveparen Caine blir ofrivilligt fråntagen sin tjänst under en våldsam tyfon när anklagar sina officierare för att deltaga i en sammansvärjning som går ut på att göra myteri på "The Caine".

Originaltitel | The Caine Mutiny |
Regissör | Edward Dmytryk |
Manus | Michael Blankfort, Stanley Roberts, Herman Wouk |
Genre | Drama, Krig, 50-tal |
Skådespelare | Humphrey Bogart, Fred MacMurray, Van Johnson, Robert Francis, May Wynn, José Ferrer, Lee Marvin, E G Marshall, Arthur Franz, Tom Tully, Warner Anderson, Claude Akins, Katherine Warren |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 530 |
Filmnummer | 3562 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
En film med två halvor där den första halvan är så trist att andra halvan inte kan rädda upp det här. Kärlekshistorien är inte något att ha och mycket beror ju på att Robert Francis är så värdelös i huvudrollen, han är så dålig att han inte ens fick vara med på affischen, då verkar de ändå ha försökt lobba upp honom som Hollywoods nästa unga stjärna. Nu gick han ju och dog året efter så hur de planerna hade spelat ut vet man ju förstås inte, det blev ju folk av t.ex. Robert Pattinson också, men baserat på den här prestationen så missade vi inte så mycket. Bogart blir hyllad till skyarna men jag tycker ändå han passar betydligt bättre som halvgrinig detektiv än som neurotisk sjökapten, rättegången är ändå filmens höjdpunkt men för mycket vatten har runnit mellan broarna när vi väl kommer dit. En ganska stark 2a kan den väl få men 50-talet kan bjuda på bättre än så här.
Bogart gör hela filmen men tyvärr fick han inte någon oscar nominerad som han var för den snodde Marlon Brando för Storstadshamn. Bogart vann ju 1951 för Afrikas drottning men tycker han är mycket bättre här som den psykopatiske kapten Queeg. Annars är det hela en alltför lång flaggviftare med en otroligt seg love story mellan Francis (som tragiskt nog dog i en flygolycka ett år efter inspelningen) och Wynn. Många bra birollsskådisar lyfter också slutbetyget till en 4:a - bl a oscarsnominerade Tully som kapten Queegs föregångare på kaptensposten, Ferrer i advokatrollen och en ung Marvin som matros.
Skitbra bok som i filmversion är avsevärt trimmad men ändå gillar jag filmen ännu mer. Skådespeleriet är klockrent.
En välberättad film med några ärrade figurer i ledande roller, inte minst Bogart själv. En viss form av propagandaatmosfär ligger och svävar i bakgrunden men på det hela riktigt trivsam. Betyget blir en 4;a
Stark fyra, trevlig film med djup, kärleksbiten var helt meningslös men fan, önskar nya filmer försökte berätta lite mera, inte bara spy ut effekter och hetsig musik. Men är väl vad den nya erans filmtittare vill ha.
Myteriet på Caine har ett tag varit en film jag velet att se. När jag klickade mig fram till TV4 Film igår så var den där och hade precis startat. Jag fastnade direkt vid historien som är väl använd på film, alla myterifilmer har ju sina likheter helt klart, men för mig lika intressant varje gång. Skådespelet, i de mer utmärkande rollerna speciellt Bogart, är fantastiska. Rättegångscenen är också riktigt bra men filmen kärlekshistorien känns rätt onödig. En sevärd film. 3+
Bogart är utmärkt som den förvirrade kaptenen. Sevärd film.
Känns som en typisk Hollywoodsk kalla kriget-produktion med en stor mängd typiska klyscor från den tiden (förmodligen har man handlat i floskelkiosken). Hade det inte varit för Humphrey Bogart så hade filmen fått lägsta betyg. Hans närvaro i slutscenerna är enorm.
Håller verkligen med alla tidigare kommentatorer. Bogart suverän, Van Johnson riktigt bra, storyn intressant men inte speciellt gripande och den där kärlekhistorien var väl onödig (även om tjej är söt).
En välgjord historia som fick en llite oväntad vändning i slutet, som jag tycker var mycket klurigt. En aspekt som man kanske inte tänkt på i första hand. Bra uppbyggnad för att man ska förstå resten och mycket bra skådespel, allrahelst av Bogart som en verkligt obehaglig person. Kärlekshistorien som kändes lite larvig, men kanske också lite charmig.