BETYG
3.5
av 5
3.5
av 5
Nashville
Vi får följa ett antal olika personer med anknytning till musikindustrin i Nashville, countrymusikens huvudstad. I bakgrunden pågår valkampanjer inför presidentvalet och USA firar the Bicentennial, tvåhundraårsjubileet 1776-1976.
| Originaltitel | Nashville |
| Regissör | Robert Altman |
| Manus | Joan Tewkesbury |
| Genre | Drama, 70-tal |
| Skådespelare | Shelley Duvall, Ned Beatty, Scott Glenn, Jeff Goldblum, Geraldine Chaplin, Keith Carradine, Karen Black, Lily Tomlin, Henry Gibson, Ronee Blakley, Robert DoQui, Timothy Brown, Allen Garfield, Keenan Wynn, Gwen Welles, Bert Remsen, Michael Murphy |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 534 |
| Filmnummer | 8010 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Altmans stil har aldrig tilltalat mig riktigt, men det här var åtminstone bland det bättre jag har sett av honom. Jag blir dock mer imponerad på ett teoretiskt plan än genuint hänförd. Det är med stor skicklighet som han balanserar alla karaktärer, musiknummer, och incidenter. Allt är i ständig rörelse, men han tappar aldrig tråden. Å andra sidan kan jag tyvärr inte påstå att det innehållsmässigt någonsin blir mer än godkänt. Det finns tillräckligt här för att jag aldrig ska tappa intresset helt, men inte mer än så. Grundproblemet ligger i att karaktärerna är målade med för bred pensel överlag, ofrånkomligt kanske när de är så många, men inte desto mindre ett problem. Riktiga människor blir de aldrig fullt ut. Svag trea
Spretig och stressig. Finns ingenting här att fästa mig vid. Känns ändå naturlig på något sätt och så. Men det finns ingenting jag bryr mig om eller engageras av. Det blir jävligt trist efter nästan 3 timmar. Första timmen eller så är liksom halvbra iaf. Men tröttnar rejält allt eftersom.
Altman i sitt esse på nåt sätt. Kanske inte min absoluta favorit av honom men så emblematiskt det kan bli för hans stil. Imponerande.
Stream of consciousness. En stor mängd historier berättas parallellt och det är därför omöjligt att kort sammanfatta handlingen. Den känns lite trög inledningsvis, men det tar sig och den känns inte så lång som den är. Musiken intar en central position. Kul att se så många blivande stjärnor göra små roller i början av sin karriär.@BAM
Altmans typiska sammanvävda människoöden ingår förening med något slags countrymusikal. Skildringen av karaktärerna och Nashvilles musikindustri är intressant, men mycket hänger på vad man tycker om musiken: för egen del hade jag förmodligen givit filmen en fyra om jag hade älskat country och en tvåa om jag hade hatat country.
Hade nog hoppats på mer, men jag är positiv ändå. Vi följer ett stort antal karaktärer i en massiv film om countrymusik, relationer och politik. Stilen når inte den perfektion som Altman skulle nå i Short cuts, men den kommer en bra bit på vägen. Kanske hade gått in bättre ifall jag hade haft undertexter, för det är mycket pladder och ljud pågående samtidigt. Som helhet fortfarande en oerhört välgjord och banbrytande film. Får bli en fyra trots allt.
Detta sätt att berätta en film fungerade inte alls på mig. Jag kunde förstått om musikscenerna varit instoppad mellan dialogscenerna men att det istället är tvärtom konfunderar mig. Detta berättarsätt gjorde att själva dialogscenerna kändes flyktiga och ärligt talat rätt röriga. Jag fick inte på ett belåtet sätt grepp om karaktärerna i filmen vilket jag inte gillade alls. Jag kan uppskatta country som soundtrack till en film men att behöva lyssna och se långa framträdande fungerade inte på mig.
Stilbildande på många sätt, men samtidigt lite väl långdragen.
Den växer sig starkare efter hand.
Gillar verkligen motståndet och trögheten i Altmans filmer, känns som att den här är den riktiga milstolpen i hans karriär; summan av hans strävan fram till den punkten och grunden för de framtida filmerna
