Kom ihåg mig
Glömt lösenord Logga in
Ange din e-postadress så skickas du en länk där du kan återställa ditt lösenord...
Inloggning Skicka
BETYG
3.6
av 5

Nostalghia


Rysk alienerad författare reser i Italien tillsammans med vacker översättare för att följa i spåren av rysk 1700-talskompositör.


Originaltitel Nostalghia
Regissör Andrej Tarkovskij
Manus Tonino Guerra, Andrej Tarkovskij
Genre Drama, 80-tal
Skådespelare Erland Josephson, Domiziana Giordano, Oleg Jankovskij
Betygsätt Logga in eller bli medlem för att rösta
Betygsantal 777
Filmnummer 8094

Recensioner

Filmen har inga recensioner ännu.

Kommentarer

BlackLodge
2015-11-18
Snabbrecension: Skitsnygg och skittråkig.
lekke
2015-08-14
Som det ofta kunde bli med Tarkan så dribblar han bort storyn så att man knappt fattar vad som utspelas framför en. Men det är ju otroligt att han kan hålla en trollbunden med sina hypnotiska bilder, världsklass. Borde utgöra huvudsaklig inspiration för många modehus A/W-kollektioner.
Ful_fisk
2014-04-25
Men snälla rara Tarkovskij, vill du berätta något så berätta det! Ska det vara så jävla svårt? När du krånglar till det såhär blir det bara jobbigt. I synnerhet när filmen är så galet vansinnigt sinnessjukt jävla snygg. Man blir nästan lite sur när ett sådant massivt hantverk kastas iväg på ett manus som detta. Den första halvan verkade vara på väg någonstans, men framåt slutet så insåg man att det inte skulle leda någonstans överhuvudtaget. Synd, för här finns massvis med bra grejer.
AndreaFurberg
2014-04-19
Eftersom jag förstod så lite känns det som jag måste ge den tre.
Darn
2013-11-25
Många scener är magiska och blandas med ett tempot som är så där trollbindande att det är hur bra som helst. I övrigt lossnar inte särskilt mycket. Dialogsmässigt känns det inte lika underhållande och pratet blir mer som irriterande avbrott i det cinematiska konstverk som filmen trots allt är. Kanske känner jag heller inte till för mycket kring den eventuella självbiografiska aspekten som filmen innehar?
hsimpson
2013-03-31
Om denna förmåga att komponera bilder bara funnits i händerna på en bättre regissör... Men det är klart, en del går igång på Tarkovsky, Kieslowski och Bergman. Själv går jag igång på Malick och Zvyagintsev. Alla kan inte gilla alla, även om jag nästan önskar att jag kunde gilla det här. Det är magiskt vackert, framför allt tillbakablickarna eller drömscenerna eller vad det nu var. Men det är också ohyggligt tråkigt och alldeles för luddigt för min smak. En svag tvåa för hunden...
JimCarrey
2013-03-16
Tarkovskij sållar ner diskursen så att en mall vaskas fram som är så allmängiltig att den skulle kunna appliceras på 99% av fiktion såväl som politisk retorik etc. Jag tycker inte att filmen är lika konstruktiv som Tarrs Satantango (som uppenbarligen är någon slags fortsättning på det här) utan mer väldigt beskrivande. Sen är den här filmen förstås 30 år gammal så hur profetisk den kan ha varit på den tiden.. Det vet jag inte. Varje scen är plågsamt vacker. En film för andra filmer att titta på, rulla ihop sig i skam, packa ner sig själva och lunka hemåt med svansen mellan benen.
Ehrmann
2013-01-13
Hur många filmer finns det, där varje bildruta i sig utgör ett konstverk? Varje scen, varje tagning är så minutiöst planerad till perfektion, varje detalj noggrant korrigerad. Tonerna av Verdis rekviem till de fenomenala slutscenerna ekar fortfarande kvar. Nostalghia är ett rekviem över en oåterkallelig tid som en gång var, men aldrig mer kommer vara. Blott en ruin.
Lillaprinsen
2012-11-24
Att se Nostalghia är lite som att titta ner genom ett djupt schakt och längs ner se en spegel som reflekterar ytterligare ett djupt schakt som också slutar med en spegel, och så vidare tills man ser all världens ondska i den sista spegeln och ungefär så grumlig är filmens pessimism men också så oavvislig för nog vill man ju spetsa sina ögon och se sig själv i spegeln, och så är ju också filmen och Tarkovskijs filmer generellt. Domiziana Giordano skäller ut oss, Erland Josephson är faktiskt galen, men hur kan man slita sina ögon när kameran sakta rör sig närmare galenskapen hela tiden i två timmar? Hur kan man kryssklippa två så otroligt starka scenen (som ligger precis på gränsen till att bli för överdrivna) utan att de tar ut varandra, såsom här görs i slutet? Det enda man kan klaga på är att antagligen religionens terminologi kan komma till hjälp vid anledning av analys. Gav denna 5 för tre år sedan, sänkt sedan dess och betyget är nu cementerat (en ganska stark) 4.
sunvalley
2012-05-18
Vacker, rytmisk, osv. Kanske den film av Tarkovskij som jag har haft svårast att gripas tag av. Men de sista scenerna och den vemodiga känslan rakt igenom gör ändå att filmen klättrar upp på en fyra.