BETYG
2.7
av 5
2.7
av 5
Ogifta par – en film som skiljer sig
Det ogifta paret Marie och David är ett temperamentsfullt par som bråkar och försonas om vartannat. Tillsammans med vännerna Sara och Samuel bestämmer de sig för att fira en mysig och harmonisk jul i Sälen.
| Originaltitel | Ogifta par – en film som skiljer sig |
| Alternativ titel | Unmarried Couples: A Comedy That Will Break You Up, Vänner och väninnor |
| Regissör | Peter Dalle |
| Manus | Peter Dalle |
| Genre | Komedi, 90-tal |
| Skådespelare | Peter Dalle, Lena Endre, Suzanne Reuter, Johan Ulveson |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 5694 |
| Filmnummer | 1138 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Samma tid och stil som Adam & Eva and Vuxna människor, en tid då det tydligen var populärt med väldigt Woody Allen-inspirerade svenska relationskomedier. Dalle lyckas bra, men får inte till det där lilla extra som gör att filmen står ut nämnvärt. Sevärt, bra spelat och underhållande hela vägen, med en bra och tänkvärd tankegrund i grunden, men det räcker ändock bara till en trea.
En film som är småkul. Slutet är det som räddar filmen. Stark trea
Det här har aldrig varit min typ av humor, och speciellt med Johan Ulveson som jag tycker är en ganska tråkig och ointressant skådespelare.
Riktigt vass på den svenska skalan. Dialogen är helt outstanding, där finns de stundtals tänkvärda filosofiska aspekterna blandat med, kvickhet, tajming och humor, som gör vissa scener helt oförglömliga. Ironi och sarkasm närvarar nästa hela tiden och ibland tippar det över och blir lite för mycket. Genomgående är det bra skådespelarinsatser. Ur ett 2017 perspektiv förefaller filmen väldigt daterad med mycket humor som inte är PK, men ser det snarare som befriande samt som filmens styrka och höjer underhållningsvärdet.
Ja, det här var ju inte roligt över huvud taget. Bara en jävla massa ångest och könsstereotypa repliker.
Det var minst 10 år sedan denna film sågs senast, och kan bara säga att träffprocenten har ökat med åren. Detta är som en svensk Woody Allen film. Senast satte jag en 3a, denna gång en 4a.
Urusel.
En typisk svensk tjugofemte decemberfilm.
Oftast när Peter Dalle gör film så blir det aldrig helt klockrent. Dock finns det alltid ljuspunkter och dialog som är så typiskt från den härliga tiden med Lorrygänget. Jag gillar ju dessutom Johan Ulveson i det mesta som den mannen tar sig för så det lyfter denna film. Här finns underhållning och kvickheter men också sega och ansträngda moment.
Underbar svensk komedi!
