BETYG
2
av 5
2
av 5
Ond tro
Mona har just flyttat till stan och nytt jobb. På väg hem från jobbet en dag blir hon vittne till ett bestialiskt mord. Hon blir chockad och skakad men någonting väcks också inom henne. Av en slump möter hon mitt i detta Frank och de inleder ett trevande förhållande. Hennes fascination av mordet och mördaren växer till besatthet och när polisen inte tar Monas misstankar på allvar släpper hon allt för att själv hitta mördaren. Jakten leder till en våldsam uppgörelse, inte bara med mördaren utan också med Monas egen moral.
| Originaltitel | Ond tro |
| Alternativ titel | Bad Faith |
| Regissör | Kristian Petri |
| Manus | Magnus Dahlström |
| Genre | Thriller, 2010-tal |
| Skådespelare | Sonja Richter, Kristoffer Joner, Magnus Krepper, Jonas Karlsson, Sven Ahlström |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 308 |
| Filmnummer | 81983 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Slutet är någorlunda intressant. Annars väldigt platt och förutsägbart.
Ett b-igt manus och pretentiös regi, ingen drömkombination direkt. Handlingsmässigt rör man sig utanför rimlighetens gränser alldeles för ofta, och regissören försöker febrilt dölja det faktum att det här är en väldigt ointressant film, men utan större framgång. Det här blir istället ett väldigt bra exempel på stil över innehåll. Det finns fortfarande lite för mycket yrkesskicklighet här för att det ska bli bottenbetyg, men det är en svag tvåa
En knapp tvåa får det bli. Jag tycker inte den tillförde annat än konstigheter, sterilitet och kyla.
Detta är inte och ska inte vara spännande i den vanliga meningen. Fokus ligger istället på alienationen, som så ofta i verk av Magnus Dahlström (manus) i ett kärlekslöst, indvidualistiskt samhället.
Stabil trea.
En svag thriller som Innehåller alldeles för många konstiga och omöjliga händelser. Jag ger en tvåa.
Man kan tycka vad man vill om handlingen. Däremot tycker jag inte att det råder någon tvekan om att det här är en välgjord och välspelad film i jämförelse med andra svenska filmer från senare år. Riktigt behaglig att titta på.
Som en svensk film efter ett manus av Dario Argento, men helt utan Argentos känsla. Sömnpiller.
Så bedrövligt krystat pretantiöst och fuktansvärt ointressant *gäsp*
Snyggt foto med trevlig dyster färgskala i en nästan anonym stad. Men stolpig dialog och Långsamt tempo drar ner både spänning och betyg.
Efter "kvinnan som drömde om en man" - supersupersuper - så längtade jag efter att se ännu en film med Sonja Richter. Himmel vilken besvikelse, generalmummel rakt igenom, vad säger hon??? Jonas Karlsson begrep man men varför textar de inte danskt mummel. Alldeles för seg, man bara önskade att filmen skulle ta slut, jag begrep aldrig hur det kunde komma sig att hon alltid hamnade vid alla mord - var det hon som var mördaren? Eller var det Jonas??? Nej den berörde inte ett smack, inte ett dugg spännande, bara larvigt när hon smög runt i huset!
