BETYG
3.6
av 5
3.6
av 5
Systrarna
Systrarna Sachi, Yoshino och Chika bor tillsammans i Kamakura. När deras far, som de inte träffat på 15 år, plötsligt dör packar de sina väskor för att ta sig till begravningen. Där träffar de sin lilla halvsyster de aldrig tidigare mött och inser att hon lever ett ensamt liv. Efter en snabb överläggning erbjuder de sin nyfunna syster att komma att bo med dem. Ett beslut som kommer att förändra livet för alla inblandade.
| Originaltitel | Umimachi Diary |
| Alternativ titel | Kamakura Diary, Our Little Sister |
| Regissör | Hirokazu Koreeda |
| Manus | Hirokazu Koreeda |
| Genre | Drama, Familjefilm, 2010-tal |
| Skådespelare | Haruka Ayase, Masami Nagasawa, Kaho, Suzu Hirose, Ryô Kase, Ryohei Suzuki, Takafumi Ikeda, Kentarô Sakaguchi, Ohshirô Maeda, Midoriko Kimura, Yûko Nakamura, Jun Fubuki, Kazuaki Shimizu, Kaoru Hirata, Shin'ichi Tsutsumi |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 162 |
| Filmnummer | 116607 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
En fin och lågmäld film.
vad hände sen?
Mycket stark 3a! Lågmäld och mysig, rätt hög feel-good faktor. Meeen kanske lite väl långsam, månne..?
En varm vacker film som gör en glad. Förvänta er inget batteri av fartfylld dramaturgi, istället byggs här en väv i sakta mak där lite intrikata tankeställningar väcks och behandlas. En ton av naiv romantisering ligger trots allt som ett täcke över hela produktionen men betyget blir en svag 4;a, dvs 4- till slut för visst är det en film som får en att må bra. Väldigt fin musik av Yoko Kanno också.
Underbar i all enkelhet. Blev mycket berörd, som så ofta av liknande japanska filmer. Inte en seg sekund. Påminde mig om Tran Anh Hungs ”När solen står som högst”.
Åh, vad fint! Bästa Kore-eda hittills av tre sedda. Ser fram emot att utforska hans filmografi mer!
Till skillnad från västerländsk film var det inte mycket fokus på bakgrund, händelseutveckling, dramatik och problem. Istället gemenskap, sammanhållning och de små vardagliga tingen. Det blev väldigt förenklat och segt i längden. Trevligt med en inblick i det japanska vardagslivet och fint filmad, men handlingen och människorna berörde mig knappt alls. Tvekar mellan tvåa och trea.
Väldigt fin film med vackra bilder. Systrarna är perfekta och det är fint att få dela deras vardag ett slag här. Blir till slut kanske lite väl långt. En dag hade jag också velat cykla i den där tunneln...
Ibland lite konstlat sentimental, så där det kan bli i japanska filmer ibland. Men filmen är genialiskt upplagd som ett vardagspussel där vi bit efter bit lär känna de fyra systrarna. Mest fokus tycker jag läggs på Sachi och Suzu, scenerna dem emellan är fantastiska. De helar varandra och förlåter sina föräldrar på samma gång och kan gå vidare med sina liv.
En behaglig film som å ena sidan är väldigt kulturspecifik och ger en intressant inblick i japanskt vardagsliv, samtidigt som den å andra sidan är allmänmänsklig i sina relationsskildringar. Systrarna är också väldigt trovärdiga som just systrar och har fin kemi tillsammans. Som filmhantverk betraktat känns den dock väldigt basic, och jag tycker nog att luften går ur den lite framåt slutet. Men det är en sevärd liten bagatell
