BETYG
3.4
av 5
3.4
av 5
Smärta och ära
Salvador har nått stora framgångar i livet och nu ska en av hans restaurerade filmer få nypremiär. Samtidigt plågas han av diverse krämpor, och än mer av en tomhetskänsla - vad betyder yrkesframgångar, och varför ska man underkasta sig pretentiösa intervjuer och tröttsamt smicker? I jakten på livets mening drömmer sig Salvador tillbaka till barndomen, fattig på pengar men rik på kärlek från hans viljestarka mamma.

Originaltitel | Dolor y gloria |
Alternativ titel | Pain and Glory |
Regissör | Pedro Almodóvar |
Manus | Pedro Almodóvar |
Genre | Drama, 2010-tal |
Skådespelare | Antonio Banderas, Penélope Cruz, Asier Etxeandia, César Vicente, Eva Martín, Raúl Arévalo, Julieta Serrano, Leonardo Sbaraglia, Cecilia Roth, Susi Sánchez, Julián López, Nora Navas, Asier Flores |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 218 |
Filmnummer | 132838 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Jag brukar gilla Pedro Almodóvars filmer. Intressant med grotthuset och så, men handlingen tilltalar mig inte riktigt. Stark tvåa.
Komedi och drama, i den ordningen. Kombinationen komedi och drogliberal går förstås helt bort och sänker filmen direkt. Det blir heller aldrig en berättelse som fångar tittaren. Glöm och gå vidare, en svag 2;a, 2-
Pedro Almodóvar fortsätter att imponera med ännu en välskriven film med stark skådespeleri. Denna gång är det Antonio Banderas som står i centrumet som en föredetta storregissör som lever ett avskilt liv. Filmens ton pendlar mellan drama och komik på ett härligt sätt och det blir en smärtsam njutning från början till slut.
En kompetent film som jag har svårt att hitta några egentliga fel på, men som känns lite oinspirerad. Lite som att Almovodar kände att han var tvungen att göra en introspektiv summering av sitt liv, för att det är vad åldrade regissörer gör. Men jag gillade den trots allt ändå. Den tappar aldrig mitt intresse, och jag tilltalas av scenerna från barndomen överlag, de hade gärna fått ta mer plats för min del. Men även i övrigt finns det en del scener och detaljer som piffar upp längs vägen, det är den narrativa tråden som dock är lite för sömnig. Trean är ganska svag
Urtrist för en som inte gillar biografier, oavsett om det är det eller inte.
Almodóvar is ageing and looks into the past. The story is quite thin but full of nostalgia. Banderas is quite good, but overall this is not a particularly engaging film.
En film som utstrålade en otrolig värme trots smärtan. Mycket var Antonio Banderas förtjänst, han var helt otrolig, (och skrämmande lik Kjell Bergqvist). Samtidigt mycket hög klass på skådespelare och miljöer. Berättelsen tuffade på och rörde sig fram och tillbaka i tid, tiden försvann och jag hade gärna hängt med ett tag till. Skulle gärna äga tavlan.
Bra, men inte riktigt lika bra som The Skin I Live In.
Ganska bra, men inte den comeback jag hade väntat mig. Banderas är bra, och filmen lunkar på stabilt, men jag kommer aldrig in på djupet med storyn och vad den vill säga. En hygglig film, helt enkelt.
Ännu en mycket vacker och gripande film av Almodóvar, slutet är briljant. Det enda som sänker filmen en smula är lite för mycket fokus på att räkna upp alla krämpor som Salvador lider av.