BETYG
2.5
av 5
2.5
av 5
Peace, Love, & Misunderstanding
En advokat tar med sina två tonårsbarn till deras hippie-mormor i Woodstock för en familjesemester. Vad som var tänkt att bara vara en snabbvisit över helgen övergår snart till ett sommaräventyr med romantik, musik, familjehemligheter och självinsikt.
| Originaltitel | Peace, Love, & Misunderstanding |
| Regissör | Bruce Beresford |
| Manus | Joseph Muszynski, Christina Mengert |
| Genre | Drama, Komedi, 2010-tal |
| Skådespelare | Jane Fonda, Catherine Keener, Elizabeth Olsen, Nat Wolff, Jeffrey Dean Morgan, Chace Crawford, Marissa O'Donnell, Kyle MacLachlan, Katharine McPhee, Rosanna Arquette, Poorna Jagannathan, Maddie Corman, Sean Marrinan, Laurent Rejto, Terry McKenna |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 187 |
| Filmnummer | 92156 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Underhållande med bra skådisar, men lite väl övertydlig och klyschig för att engagera.
Drama/Komedi kring hippiekulturen med allt vad drogliberala och allmänt promiskuösa utsvävningar innebär, vilket för mig blir flams o trams. Inget man vill komma ihåg till o med. Betyget blir en 2;a
En ganska mysig dramakomedi som väl i slutändan är ganska fluffig men håller intresset uppe hela vägen. Castingen är jättebra, det känns som att Fonda, Keener och Olsen skulle kunna vara släkt och både Jeffrey Dean Morgan och Chase Crawford är bra som love interests. Fascinerande också hur MachLachlans haka bara blir mer och mer prominent för varje gång man ser honom. Det är lite kulturkrock, det är lite coming of age, ett fint budskap om att inte gå runt och vara så arg och jag är nöjd utan att bli exalterad. Det känns som en film som ligger och väger mellan en 2a och 3a och det faktum att jag avrundar nedåt är mer ett tecken på mig än på filmen. En stark 2a således.
Gick ju faktiskt nästan att kolla på i brist på annat.
Banal familjekomedi!
Detta är en lite ytlig komedi med litterär dialog. Ingen säger sådana repliker i verkligheten, men kanske när man skriver. Handlingen känns också lite orealistisk, men slutresultatet kan man tidigt skönja.
Just före en middag hemma med många vänner vill mannen skiljas. Han roar sig under middagen, men hustrun sitter tyst. Dagen efter tar hon de två barnen, runt 20 år, med sig från New York till sin hippie-mamma i Woodstock. De har inte setts på 20 år. Trots det börjar de nästan omedelbart gräla. Barnen och deras mamma måste fort vänja sig vid barnens mormors underliga hem och vanor.
Varken bra eller dåligt spelat av de flesta skådespelarna. Irriterande, skrikig sång blandad med några bra rocklåtar. Bilderna är det bästa med filmen, framför allt alla färgglada klänningar den konstnärliga mormodern, spelad av Jane Fonda, bär.
Betyg: 2+
Bra dialog, snyggt foto men tyvärr rätt så tråkig...svag 3:a!
Mycket bättre än vad jag trodde efter titel och handling. Rätt skön film.
Mysig film! Inte sämre än de vanliga kärleksfilmerna.
Klart över förväntan. Jag trodde denna skulle vara rent och skärt skråp, men icke då. Visst ingen djup film som etsar sig fast i minnet...
Söt film i genren. Inte någon klassiker dock.
