Det våras för Hitler

"Komedi". Otroligt gapig och skrikig film, fick sänka ljudet. Tappade intresset rätt snabbt. Det där med att sätta upp en så usel pjäs som möjligt hade kunnat gjorts mycket bättre. Nä, besviken.

"88 minuter". Höhö. Förutom detta, inte ett enda skratt innan själva musikalen kommer igång.

Tramsig fars! Denna rulle levde verkligen inte upp till sitt rykte på en del håll. Några korta avsnitt har jag sett tidigare och kunde redan då konstatera att mycket var så överdrivet. Det fanns några saker i början av manuset som var intressanta men det spårade ganska snabbt ur. Skådespeleriat var tramsig slapstick och alldeles för överdrivet. Filmen var inspelad i studio med få utomhusscener. Många och höga skrik gör inte att dramat blir roligare. Betyg: 2+

Den var säkert mer kul när den kom, då den tilltalade den typen av publik typ förintelseöverlevare eller folk som var med om Andra Världskriget rent allmänt tyckte säkert detta var svinkul. Men för oss andra i nutid så är det mest segt, det blir endast lite små fniss.

2.5. Här svajar det rejält. Det bästa är väldigt roligt, men detta varvas tyvärr med skrik-"humor", överspel och sånt som man märker ska vara tokroligt, men inte Är det. Concierge-kvinnan med bred Nu You-accent, läsningen av Kafka, samt Springtime-låten är tre guldkorn.

Det här är nog ändå Brooks bästa, möjligen i konkurrens med Sheriffen. Så jäkla mycket one-liners och tokroliga karaktärer! Högsta betyg är mycket nära förestående, och det är inte alls omöjligt att det kan bli det. Jag tar och ser om den inom kort så får vi väl se... 4+/5.

Möjligen var detta roligt på 60-talet, men humorn har inte överlevt tidens gång särskilt väl. Jag skrattade inte en enda gång, utan störde mig mest på hur gapig och hysterisk den var. Slutet var okej, men transportsträckan dit var närmast outhärdlig.

Sänkning till tvåa, efter omtitt.

Bästa Mel Brooks-filmen jag sett hittills!

Alltså, ibland riktigt kul och ibland helt missriktad. Gene Wilder är fin.