BETYG
2.7
av 5
2.7
av 5
Raggare!
Ett gäng unga raggare i Sverige på 50-talet revolterar mot föräldrarna och hänger på det lokala fiket.
| Originaltitel | Raggare! |
| Alternativ titel | Blackjackets |
| Regissör | Olle Hellbom |
| Manus | Olle Hellbom |
| Genre | 50-tal, Äventyr, Drama |
| Skådespelare | Bill Magnusson, Christina Schollin, Hans Wahlgren, Svenerik Perzon, Anita Wall, Sven Almgren, Britta Brunius, Lars Amble, Håkan Serner, Toivo Pawlo, Ulla Sjöblom, Allan Edwall (röst) |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 176 |
| Filmnummer | 22075 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.
Kommentarer
Fanns ingenting jag gillade här.
Det här känns som en väldigt märklig film. Provocerande och väldigt taget ur luften. Det går inte på något vis att få detta till en bra rulle. Betyget blir en 2;a
Kändes verkligen som man ansträngt sig för att det skulle vara nattsvart. Skådespelet kändes för det mesta stelt, alla skulle vara så konstiga som möjligt, fanns några undantag som Christina Schollin och Anita Wall. Miljöerna är mörka och här kan man verkligen klaga på kvinnosynen, ja egentligen på hela människosynen, en dekadent skildring av raggarlivet. Tidvis glimtar det till och några igenkännanden från ungdomstiden fladdrar förbi, men tyvärr tappade jag intresset.
Underbar svensk neorealism från sent 50-tal. Styrkan är svärtan, cynismen och att vi får en glimt av hur folk hade det och pratade på riktigt. Svordomar, sex och droger, sällan visades det upp på duken. Underbart att se Anita Wall, Tommy Johnsson, Håkan Serner och inte minst blivande makarna Christina Schollin och Hans Wahlgren i tidiga roller. Hans är ju en kopia av Linus här!
Utmärkt filmad och Christina Schollin gör bra ifrån sig redan här. Historien är däremot banal och dialogen usel.
"Man måste vara hård mot tjacken, det är det enda de gillar!"
Manus och regi Olle Hellbom (han måste ha gjort ett avstick från sitt Astrid Lindgren filmatiserandet för det var redan påbörjat då -59).
Jag är tveksam till Olles raggarresearch för inte gick jukeboxen het med Inger Berggren på ett raggarställe 1959. Även slangsnacket sitter ofta fel (tror i.a.f. jag).
Det här är långt ifrån bra film men ändå mycket kul att se (synd att miljöbilderna är så få och dåliga).
Skådespeleriet är hyfsat trots allt (och Christina Schollin är skön).
Castingen är ju fenomenal. Storyn går att tala rätt väl för utan att den för den delen var superstark. Den var mörk som sagt, och fri från fånerier och pinsamheter. Den hade istället fungerande och passande inslag av humor (som fastnade i halsgropen). Schollin övertygar, och det betyder rätt mycket för filmen som helhet. Stark trea.
Jag var inte beredd på att den skulle vara så mörk. En riktigt bra tidig svenska synden-film.
