Resan till Melonia

Ett kraftprov av Per Åhlin som har allt: en rörande berättelse med högst egenartad animationsstil och ett gäng röstskådespelare som alla har fått plocka fram det viktigaste i sina karaktärers repliker. Jag finner det omöjligt att inte gilla Ernst Günther som Caliban! Att sedan tiden betraktade nästan all animation som barnfilm är ju inte någons fel utan bara en beskrivning av hur det en gång var.

Fina animationer och kul karaktärsgalleri, och jag gillar huvudtemat och likheterna med Metropolis och dess besläktade teman. Sen är jag inte insatt i Shakespeare men tycker inte de inslagen gifter sig med det övriga temat, och det blir ganska splittrat och påverkar flödet, speciellt för barnen (såg den med mina barn) som tappar intresset. Med det sagt, här finns en hel del bra.

Imponerande animationer, men undrar vad den tänkta målgruppen är. Två timmar är alldeles för långt för en barnfilm. Det mesta av budskapet tycks vara riktat till föräldrarna, men delarna som passar barn är mer sporadiskt. Trea.

Har försökt titta färdigt på den här två gånger. Borde ju gå kan man tycka eftersom jag älskar Dunderklumpen. Men jag tror jag har gett upp.

Har ju en viss charm och jag älskar sån här enkel socialistpropaganda mot dom onda, miljöförstörande kapitalisterna men det är mest tråkigt och så.

Gillar inte alls den här filmen,,,,

Ja, det var inte så längesedan jag såg den här sist, och inte heller den här gången imponerar den på mig. Trots bioduk och bra atmosfär. Det är ingen tvekan om att Per Åhlins animeringar är fantastiska. Däremot tycker jag inte att de håller I 104min. Det är spretigt. Osammanhängande. Lösryckt och blir ganska snabbt tråkigt. Referenserna till "Stormen" är i sina bästa stunder svaga, och det hela känns mest underligt. Jag kommer nog aldrig att förstå storheten i Per Åhlins verk. För mig blir det mest värk. Med detta sagt är det ju inte katastrofalt dåligt heller. Eller knappt ens dåligt. Men den dippar lite för mycket, och i flera "akter" är det dåligt, även om det inte rakt igenom är uselt. 0,8 på SH-skalan.

För mig, finns det fortfarande inget bättre än att få sitta och se denna åter - sådan vackert gjord film och den är ett måste för alla att se minst en gång i livet!

Segt språk och endimensionelt politiskt. Karl-bertil Johnssons är flera resor roligare. dessutom så är de få som lyckas med Shakespears-dialoger, det blir lätt styltigt och lite menlöst (som det blev här)

Efter en omtitt höjer jag till en fyra. Faktiskt helt jävla svinbra.