BETYG
3.2
av 5
3.2
av 5
Romper Stomper
Hando är ledare för ett gäng skinheads. Filmen berättar om när tjejen Gabe kommer med i gänget och vad som händer.

Originaltitel | Romper Stomper |
Regissör | Geoffrey Wright |
Manus | Geoffrey Wright |
Genre | Drama, Kriminalare, 90-tal |
Skådespelare | Russell Crowe, Jacqueline McKenzie, Alex Scott, Leigh Russell, Daniel Pollock, Dan Wyllie, James McKenna, Eric Mueck, Frank Magree, Chris McLean, Josephine Keen |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 5675 |
Filmnummer | 2876 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Allt annat än bra!
Känns som en modern teaterpjäs med allt gapande och flängande och onödiga scener. Manus är inte precis mästerligt. Crowe sticker ut som den enda med en framtid i film.
Mörk, skitig och tänkvärd helt klart, men slutet blev lite väl överdrivet.
En film jag länge tänkt se och då mest för att få en bild av Russel Crowes karriär i hemlandet Australien innan Hollywood kallade honom. Det är inget större djup i vare sig handling eller karaktärer men historien håller upp intresset ändå genom en rak handling kryddat med våld och obehag som engagerar. Filmens fokus på skinheads och dess främlingsfientlighet var hett på 90-talet. Idag är skinheadsen utbytta mot de Sverigedemokratiska politikerna vi släppt in i riksdagen.
Tillsammans med American History X och Made in Britain en av de bästa skinheadfilmerna. Extremt våldsam och deprimerande.
intressant på det sättet att man får följa dessa troende galningar och deras ensamhet. En hat som i slutändan gör dig väldigt ensam. Crowe är dock i en helt annan skådis liga jämför med sina nazipolare i filmen och bjuder oss på en underhållande film.
Det är svårt att känna medlidande med dessa karaktärer.
Bra nynazist-skildring, men den kunde ha varit bättre. Man avskyr verkligen de där vidriga nassarna, vedervärdiga människor. Filmen saknar dock något extra, och fotot är verkligen inte snyggt.
Första gången jag såg den var på filmklubben och jag var väl 20 och jag föll pladask för Crowe, som agerar förnämligt. Nu senare år tycker jag väl inte den är lika bra, men den håller absolut fortfarande.
Crowe är fantastisk och sjukt snygg, men filmen är ganska jobbig och platt emellanåt. Helt ok, men inget fredagsmys precis.