BETYG
3.5
av 5
3.5
av 5
Sarahs nyckel
Julia ska tillsammans med familjen renovera och flytta in i makens barndomshem. Som journalist arbetar hon samtidigt med ett reportage om Frankrikes mörka förintelsehistoria där man deporterade tiotusentals judar. Hon finner ett samband i datumet när makens familj flyttade in och judarna försvann och bestämmer sig för att ta reda på mer.
| Originaltitel | Elle s'appelait Sarah |
| Alternativ titel | Her Name Was Sarah, Sarah's Key |
| Regissör | Gilles Paquet-Brenner |
| Manus | Gilles Paquet-Brenner, Serge Joncour |
| Genre | Drama, Krig, 2010-tal |
| Skådespelare | Kristin Scott Thomas, Mélusine Mayance, Niels Arestrup, Frédéric Pierrot, Michel Duchaussoy, Dominique Frot, Natasha Mashkevich, Gisèle Casadesus, Aidan Quinn, Sarah Ber, Arben Bajraktaraj, Karina Hin, James Gerard, Joseph Rezwin, Kate Moran, Paul Mercier |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 621 |
| Filmnummer | 86041 |
Recensioner
Hur många filmer som än produceras om Förintelsen kommer den aldrig upphöra att beröra och chockera publiken. Ämnet tål att behandlas i all oändlighet för att förhindra att det någonsin til... Läs mer »
Året är 1942 och Sarah Starzynski, en ung judisk flicka, leker med sin lillebror när polisen plötsligt knackar på och ber dem packa sina väskor. Sarah beslutar sig då för att låsa in sin yngr... Läs mer »
Kommentarer
Gripande och välgjord. Scott Thomas är som alltid bra.
Gripande på alla sätt. Kände inte till vad som hände på Vel d'Hive. Dock blir filmens slut lite kliché.
Tja, inte så tokig att se...
Bra insats av Kristin Scott Thomas. Filmen son sådan är bra, men känns lite avig. Det läggs för mycket fokus på nutid, vilket känns som en märklig prioritering eftersom historien om ett judiskt barn under Andra världskriget känns mer relevant än historien om journalisten som vill ta reda på sanningen om ett judiskt barn. Man kan lugnt säga att filmens första halva är bättre än den andra. En stark och viktig film som dessvärre blir lite för sentimental mot slutet. (9-/15)
Här exponeras mörka familjehemligheter från det mörkaste hörnet av den franska historien. Det handlar om den franska polisens råa uppsamling av Parisjudar för vidare transport till Hitlers förintelseläger, 1942
Börjar riktigt bra när man får följa en familjs öden i dåtid och främst dottern Sarah och hennes bästa ägodel, en speciell nyckel. Även om det är sorgligt känns det sympatiskt och inte uppgivet. Men sedan hamnar fokus mer i nutid och på journalistens grävande i vad som hände. Det sänker tempot, spänningen och inlevelsen. Jag tycker inte heller att filmen knyts ihop väl, därför blir det en stark trea istället för en fyra som jag var inne på.
(rek.3) Sorglig historia om människoöden. Starkt!
Länge sen jag såg den men minns att jgag gillade den skarpt, vill görna se om den.
Stark och tragisk historia och det spelas ett sorgesamt piano som passar bra in. Hade velat veta mer om Sarah och hennes liv som vuxen, nu blev det ganska tunnt.
Jag sträckläste boken förra veckan (lustigt nog under resa till Paris, utan att veta att den utspelade sig där...), och insåg först i efterhand att den hade vissa brister, framförallt i vad som känns som ganska simpla vardagsproblem i jämförelse med Sarahs historia. Dessa problem förstorades lite i filmen eftersom de där kändes än futtigare när man fick veta desto mindre om personerna (som det ju alltid är i film vs bok). Dessutom tyckte jag att skådisinsatserna inte kändes helt klockrena alltid. Ändå väldigt bra och till stor del rörande, även om slutet känns rätt så tillrättalagt. Helt klart oscarbait.