BETYG
3.4
av 5
Shame
2011
Storbritannien
101min
IMDb
New York-bon Brandon är en stilig kontorsslav i trettioårsåldern som är beroende av sex. Han förför utan större ansträngning nya kvinnor dagligen och konsumerar enorma mängder porr; såväl hemma som under arbetstid. En dag överraskas han när yngre systern Sissy dyker upp i hans lägenhet då hon inte har någonstans att bo. Systerns närvaro ställer hans liv på ända och vi förstår att syskonen bär på tragiska barndomsminnen som grundat deras självdestruktiva beteende.
Originaltitel |
Shame |
Regissör |
Steve McQueen (III) |
Manus |
Steve McQueen (III), Abi Morgan |
Genre |
Drama, Vuxenfilm, 2010-tal |
Skådespelare |
Michael Fassbender, Carey Mulligan, James Badge Dale, Nicole Beharie, Alex Manette, Lucy Walters, Elizabeth Masucci, Amy Hargreaves, Anna Rose Hopkins, Mari-Ange Ramirez, Loren Omer, Calamity Chang, DeeDee Luxe |
Betygsätt |
Logga in eller bli medlem för att rösta
|
Betygsantal |
3300 |
Filmnummer |
91576 |
Recensioner
I skuggan av den flerfaldigt hyllade 12 years a slave är det lätt att glömma att regissören Steve McQueens faktiskt gjort andra filmer. En heter Hunger som jag kan rekommendera för alla, den sena... Läs mer »
Jag vandrade på moln genom min bästa bioupplevelse någonsin i veckan. Det var sagolikt. Under filmens första scen föll jag i trans och efter det satte sig varje sekvens i hjärtat mitt. Från fö... Läs mer »
Kommentarer
Fotot i denna filmen är så sjukt snyggt.
Om jag bara hade gått på storyn så hade filmen fått en 3a, men fotot, Michael Fassbenders och Carey Mulligans riktigt starka skådespeleri lyfter filmen.
Den här överraskade väldigt mycket. Stark film, blev ganska illa berörd, men på ett bra sätt!
Jaha, han är en sexmissbrukare utan något liv, och sen? Det leder ingen vart. Långtråkigt.
Shame är en överskattad film om självhat och sexmissbruk. I centrum står den personlighetsbefriade Brandon (gestaltad av Michael Fassbender). Det hela är mycket jobbigt att se. Om jag ska plussa något så får det bli härliga Carey Mulligan som syster Sissy och det schysta fotot
Wow, vilken fantastiskt kass rulle. Det är väldigt sällan 1:an kommer fram, men det här va då klappkasst å det grövsta.
Ja, ett mästerverk. Filmen förmedlar skickligt det ironiska i en sexmissbrukares svårighet för närhet. Lägg märke till regin/bildspråket hur lite ögonkontakt kameran har för att istället zooma in kroppsdelar. Skådespelarinsatserna är fenomenala. Jag älskar allting med denna film.
Karaktärens outtröttliga försök att undkomma sig själv. En tillfällig lindring, ett balsam mot självhatet. Men det fungerar förstås bara tillfälligt varför de tilltar när ångesten dundrar på. Särskilt systerns närvaro och hur hon är en konstant påminnelse om var han kommer ifrån, med allt vad det innebär, som han vill undfly. Snaran dras åt, mer balsam behövs. Jag tror inte att det är just att huvudpersonen är en manlig karaktär som höjer filmen till skyarna. Inte heller är det en film
som handlar om svaghet.. Snarare om mänskliga försök att utplåna inre obehag vilket bara stärker den negativa spiralen av destruktivitet.
Briljant och otroligt sevärd.
En svag fyra på denna miserabla jävel till film. Det är mycket sexscener men alla utom en blir jävligt avtändande hur bra filmade de än är p g a den destruktiva och miserabla inramningen.
Otroligt sorglig och tung film som porträtterar ångest väldigt bra. Tomheten och luckan inuti som behöver fyllas av något.
En film som lyckas påverka och vara med en långt efter att man sett den p.g.a. att man blir så låg och nere efter att slungats in i dess värld. Det som dock saknas är en handling och någon mening med att framkalla dessa känslor. Jag minns känslan men inte vad filmen handlade om.
Övertygande skådespelarinsatser som griper tag och för en in i en väldigt dyster värld där meningslösheten och likgiltigheten tar över. Blev ganska låg och dyster efter denna film så inget som rekommenderas för att boosta humöret direkt.