BETYG
3.2
av 5
3.2
av 5
Sierra
Roy 'Mad Dog' Earle blir benådad från sitt fängelsestraff och sätts genast i arbete av en gammal kumpan som vill ha hjälp med ett hotellrån. Till hjälp får han ett par unga oerfarna gangsters.
Originaltitel | High Sierra |
Regissör | Raoul Walsh |
Manus | John Huston, W R Burnett |
Genre | Thriller, Film-Noir, Kriminalare, Romantik, Drama, 40-tal |
Skådespelare | Humphrey Bogart, Arthur Kennedy, Ida Lupino, Joan Leslie, Alan Curtis (I), Henry Hull, Henry Travers, Barton MacLane, Cornel Wilde, Donald MacBride |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 345 |
Filmnummer | 9188 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Måste ha slagit knock när den kom. Fantastiska miljöer. T.o.m. biljakten är överraskande bra för sin tid. En mångbottnad roll för Bogey. Han tar synnerligen väl vara på den. Även Ida Lupino gör bra ifrån sej, som oftast. Visst har filmen delar som inte funkar längre, som scenen med en "gråtande" Joan Leslie. Inte trovärdigt för en sekund. Man skulle också kunna klaga över att de flesta birollerna är oerhört typecastade. Henry Travers t.ex., kunde säkert göra sin roll i sömnen om så vore. Men de kan sina saker, ingen tvekan om det.
En av de mest överskattade av film noir. Förvånansvärt ansträngt förlopp rakt igenom och tämligen undermåligt och mossigt agerad. Några scener med oavsiktliga lustigheter räddar tvåan (Bogarts snabba örfilande av ex-snuten är hejdlöst malplacerat, men kul). Se i stället Raoul Walshs långt mer lyckade "Colorado Territory" (1949), en western som i det närmaste är en remake av storyn i "High Sierra".
Varför alltid dessa tårdrypande slut?
"High Sierra" är en klassisk Hollywood film när den är som bäst. Visst finns det några irritationsmoment som de stereotypiska porträtten av vissa karaktärer. Ändå är det ett härligt samarbete av Raoul Walsh och John Huston!
Klassisk film-noir.
Tuff kille, Bogart. Tät gangsterfilm i fina miljöer. Raoul Walsh håller stilen fint och betyget blir en svag 4;a, dvs 4-
Asbra!
Bogart är kanske för snäll här, även om han blixtrar till ett par gånger. Fint samspel med Lupino (och hunden, som var hans egna på riktigt). Annars lite platt och slarvigt utförd på sina håll. Inte heller en riktig noir enligt mig.
Bogart är bäst!
Bra film, men vad var dealen med den svarta vindögda killen? Kändes inte helt PK.