BETYG
2.9
av 5
2.9
av 5
Sommarens dårskap
En amerikansk medelålders kvinna är på semester i Venedig, där hon oväntat får uppleva romantiska äventyr.
| Originaltitel | Summertime |
| Alternativ titel | Summer Madness |
| Regissör | David Lean |
| Manus | HE Bates, David Lean |
| Genre | Komedi, Drama, Romantik, 50-tal |
| Skådespelare | Katharine Hepburn, Rossano Brazzi, Isa Miranda, Darren McGavin, Mari Aldon, Jane Rose, MacDonald Parke, Jeremy Spenser |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 78 |
| Filmnummer | 11514 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Amerikansk neuros från femtiotalet. Outhärdlig.
trevligt smæktande
En svag fyra blir det för den är vidunderligt vacker och oväntat vuxen i sin skildring av Janes uppblomning.
Alltså andra halvan är så jävla tråkig! Första halvan är lågmäld och finstämd och andra är ett känslomässigt pekoral som bara dravlar på. Jane blir mer och mer outhärdlig som karaktär oavsett hur mycket jag älskar Hepburn. Dock är filmen riktigt snygg att titta på. Man vill verkligen till Venedig.
storyn är bara harlequin-aktigt tantsnusk men filmen är jäkligt atmosfärisk och välgjord
Väldigt bra beskrivning av ensamhet i första halvan av filmen. Andra halvan blir banal.
Denna trevliga bagatell blir den avslutande Leanfilmen för mig. Intressant vilken vändning andra halvan av hans karriär tog efter denna. Är ganska sugen på att läsa Brownlows biografi också.
"Brief encounter goes to Venice" skulle man kunna kalla Summertime i denna något glassigare version. Jag kan bara instämma Mara Jade angående Katharine Hepburns skådespel. Hon kan knappast kallas för de små medlens mästare och det blir extra tydlig i de scener där hon i sin ensamhet måste uttrycka känslor med enbart ansiktet vilket leder till ett ofrivilligt komiskt överspel. Jag blir förvånad över att David Lean inte såg detta och regisserade henne till rätta för ibland känns hon som en överagerande stumfilmsaktris. David Lean ska dock ha respekt för att han kör on-location istället för de sedvanliga kulissbyggen som vanligtvis plågar många filmer gjorda samma era...och som han vinner på det! Venedig har aldrig sett mer underbart ut än här och filmen besitter många scener och bilder jag aldrig kommer att glömma, och visst infinner sig en bitterljuv känsla mot slutet av filmen. Fin slutscen.
Att välja Venedig när man man spelar in en romantisk film är ett synnerligen gott val. En riktigt härlig film även om jag personligen skulle valt någon annan än Katharine Hepburn i huvudrollen, missförstå mig inte jag gillar henne, men jag hade lite svårt för henne i denna film men den underbara Rossano Brazzi uppväger det mesta.
