BETYG
3.2
av 5
3.2
av 5
St. Vincent
En ung pojke vars föräldrar just skilt sig finner en osannolik vän och mentor i den människofientliga krigsveteranen som bor granne till familjen.
Originaltitel | St. Vincent |
Regissör | Theodore Melfi |
Manus | Theodore Melfi |
Genre | Komedi, 2010-tal |
Skådespelare | Bill Murray, Naomi Watts, Ann Dowd, Reg E Cathey, Donna Mitchell, Deirdre O'Connell, Lenny Venito, Melissa McCarthy, Kimberly Quinn, Terrence Howard, Chris O'Dowd, Nate Corddry, Scott Adsit, Dario Barosso, Jaeden Martell, Ray Iannicelli |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 803 |
Filmnummer | 109000 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Intet nytt under solen, men med Bill Murray som sätter sin prägel här så känns det förlåtande. Men varför i hela fridens namn har man utsatt Naomi Watts för detta haveri med denna brytning, det förstår jag inte alls. Det här med att para ihop udda karaktärer det brukar vara ett säkert grepp, så även här. Sedan är ju historien som den är, och mycket kan man tycka om slutklämmen, det blev väl smörigt, men sitter man med ett fånigt leende på läpparna så har då i alla fall jag haft en trevlig filmkväll. Men trean är något svag.
Enligt standardmall och försöker manipulera tittare med beprövade strängar från början till slut. Dels en klyschig grundstory som man har sett så många gånger förut med en grinig man som tvingas vara barnvakt, sedan vet man hur resten går. Det är dock få filmer som är så planerade in i minsta detalj för att manipulera tittarna. Det är helt utstakat hur man som tittare ska åka en känslomässig berg-och-dalbana där man successivt ska sympatisera med olika personer i filmer, oroas, fundera, skratta, gråta osv. Givetvis är det en stor del av spelet att mannen en krigsveteran, har mjuka sidor inombords, någon skada eller sjukdom, framstår som "lagom" bristfällig och inte någon expert. Givetvis lär sig personerna i filmen av varandra för att bli bättre människor. Allt för att folk ska sympatisera och beröras. Till och med när Bill Murray lite halvdant sjunger med i en Bob Dylan-låt är det ingen tillfällighet. För att tittarna ska påverkas mest måste det vara en artist som folk har ett känslomässigt band till och sedan kan han inte sjunga för bra för att uppfattas som mest mänsklig trots sina fel. Det är väldigt mycket psykologi bakom filmen och som synes ytterst få som genomskådar den.
Filmen lever på sin charm och det är mest grabbens förtjänst. Naomi Watts gör också en kul roll och det var trivsamt att se Melissa McCarthy i en mer nedtonad och normal rollinsats. Bill Murray är som han är och det är tröttsamt i längden. Nja, jag tycker inte det blir en bra film men det finns ljusglimtar. Betyget blir en svag 3;a, 3-
Största problemet är inte att Murray gjort detta förut, utan att han börjar bli gammal. Men han är fortfarande rätt så rolig. Det blev ett par härliga fniss vilket det brukar bli när man ser en Bill Murray film. Det är lite samma effekt som med Rowan Atkinson. Ända skillnaden är att Bill även är rätt så rolig på riktigt och inte bara som skådespelare. En gubbe jag gärna bott granne med och festat.
Smörigt, förutsägbart och inte jätteroligt. Murray är ganska underhållande, men har spelat den här rollen en eller två gånger för mycket nu. Ettan är nära.
Murray är klockren som bitter suput med attityd problem, Tycker det mesta den snubb/gubben tar sig för blir oftast mörkt-bizzart-underhållande på samma gång. Men äkta legender behöver väl antagligen inte anstränga sig allt för mycket.
Noone does grumpy like ol Bill!
Det här hade man sannerligen sett förut, det känns som att den bara är ett steg ifrån att låta standardformeln rulla i överkant av bild filmen igenom. Lite känner jag därför att den här förtjänar att bli hatad, men tyvärr kan jag inte göra det. Hur fejkat allt än känns (slutet i synnerhet), så kan jag inte låta bli att tycka att det här är en trevlig rulle. Mycket är det ju Bill Murrays förtjänst. Jag är svag för den sortens karaktärer och den här sortens upplägg, och när Murray får fritt spelrum i en roll som denna, så kan det inte gärna bli dåligt. Naomi Watts är dock usel, eller så var den karaktären bara hopplös redan från början. En svag trea får det iaf bli. Jag gillade den medan jag såg den, men kände mig smutsig efteråt
Sevärd feelgood-film med hög mysfaktor.
Älskar denna film. Murray är fantastisk. Får mig att både grina och skratta. Fin, fin film!