BETYG
3.1
av 5
3.1
av 5
T2 Trainspotting
Först en möjlighet. Följt av ett svek. Tjugo år har passerat sedan dess. Mycket har förändrats, men lika mycket är detsamma. Mark Renton återvänder till den enda plats han kan kalla hem. De väntar alla på honom: Spud, Sick Boy och Begbie. Andra gamla vänner väntar också: sorg, förlust, hämnd, hat, vänskap, kärlek, längtan, rädsla, ånger, starka värktabletter, självförstörelse och dödlig fara ? de står alla på rad för att välkomna honom hem. Redo att än en gång bjuda upp till dans.
| Originaltitel | T2 Trainspotting |
| Alternativ titel | Trainspotting 2 |
| Regissör | Danny Boyle |
| Manus | John Hodge |
| Genre | Drama, Kriminalare, 2010-tal |
| Skådespelare | Ewan McGregor, Ewen Bremner, Jonny Lee Miller, Robert Carlyle, Kelly Macdonald, Shirley Henderson, James Cosmo, Anjela Nedyalkova, Irvine Welsh, Gordon Kennedy, Steven Robertson, Eileen Nicholas, Pauline Turner, Scot Greenan, Kyle Fitzpatrick, Simon Weir |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 636 |
| Filmnummer | 122960 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
En film man inte visste att man behövde men som i efterhand visade sig ha ett existensberättigande. Egentligen finns det väl inte jättemycket till handling här men att slänga ihop dessa fyra trasiga människor tjugo år senare och se vad som händer är väl gott nog. Under första halvan satt jag ofta och tänkte att det här var ganska onödigt men sen växer den mer och mer och den blir i efterhand ett väldigt fascinerande porträtt över slynglar som inte riktigt vuxit upp men som ändå behöver förlika sig med tanken på att de blivit gamla. Alla fyra gör det bra och det är kul att se hur lite McGregor åldrats jämfört med de andra. Det måste bli en 3a.
bauster formulerade det perfekt! "Att göra film som får tittaren att sitta med hjärtat i halsgropen och heja på egoistiska knarkare och brottslingar, det är konst." Jag älskar det också!
Att göra film som får tittaren att sitta med hjärtat i halsgropen och heja på egoistiska knarkare och brottslingar, det är konst. Danny Boyle är bäst när han lämnar feel good-fluffet och de förenklat genomgoda karaktärerna (Slum Dog Millionaire) och gör film om självdestruktiva skitstövlar, en trippig blandning av ravemusikvideo, action och komedi. Det är en genre han äger. Jag älskar det.
Får säga att denna är ganska så lyckad som uppföljare då det var en helt okej film samt kul att se samma gäng skådisar i samma roller så lång tid efter. Ettan var dock strået vassare.
Nästan lika bra som ettan. Ovanligt med en uppföljare som håller såhär hög nivå.
Förvånansvärt bra. Det märks trots allt att det här inte är en uppföljare som bara vill casha in, det är istället tydligt att filmskaparna genuint ville återbesöka de här karaktärerna och utforska vad som hänt med dem. De lyckas också på ett bra sätt visa att man får skörda det man sår, utan att det för den sakens skull blir moraliserande. Några fantastiskt djupa insikter ska man väl fortfarande inte förvänta sig, men däremot god underhållning, det är onekligen kul att se det här gänget igen. Lite känner jag dock att jag kanske borde ha sett om första filmen först, inte för att den här är svår att hänga med i om man inte har full koll på föregångaren, men för jämförelsens och kontextens skull. Jag är lite nyfiken på hur choose-life-monologen från första filmen håller idag, den uppdaterade variant de kör här är nämligen pinsamt usel och utan tvekan filmens lågvattenmärke. Annars inga större invändningar
Man ska ha klart för sig att den här filmen är inte en upprepning från första filmen innan man ser den. Det är snarare en film om följden av livet som huvudrollerna har levt. Att Begbie sitter på kåken och rymmer. Spud är på exakt samma punkt som 20 år tidigare och sick boy hankar sig fram med bedrägerier och småskit. Den enda som kommit framåt är egentligen Renton fast han har hamnat i någon form av medelålderskris och känner ånger för det han gjorde 20 år tidigare och vill återförenas. Tycker personligen att det här är en väldigt värdig uppföljare dock inte lika uppseendeväckande som första. Rakt igenom välspelad av i synnerhet carlyle, bremner och mcgregor.
måste vara rätt kass om man inte sett ettan.
Saknar samma känsla som ettan men är fortfarande väldigt bra.
Den första filmen satte verkligen sitt märke på mig som 16-17-åring. Ju äldre jag blivit så har jag insett att den bara blir viktigare och viktigare för mig. Att 20 år senare få en uppföljare avfärdade jag som ett besviket konstaterande att även Danny Boyle fallit för senaste filmtrenden. Jag kunde dock inte hålla mig undan längre då skådespelarna var tillbaka och som sagt med Boyle bakom rattarna. Jag blev överraskad hur relevant och bra denna film var. Så härligt att återse karaktärerna igen! 3+
Djupt imponerad över att man kan göra en så jäkla bra och relevant uppföljare. Första filmen betyder allt för mig, så det var med stor tveksamhet jag tog mig an denna uppföljare (som jag först inte förstod varför den gjorts!) men som jag ändå visste från början att jag ville se.
Trodde den skulle spela för mycket på nostalgin, men med vissa undantag förstås så tyngs den inte alls ner av det.
