BETYG
3.2
av 5
3.2
av 5
Tårtgeneralen
I november 1984 utser TV-programmet Rekord-Magazinet Köping till Sveriges tråkigaste stad. Medan bygden lamslås och ett helt land skrattar bestämmer sig Hasse Pettersson (Hasse P.) ? nyinflyttad, skuldsatt, möjligen alkoholiserad ? för att motbevisa ?Stockholmsjävlarna? genom att bygga världens längsta smörgåstårta.
Baserad på en sann historia samt Filip Hammars och Fredrik Wikingssons bok med samma namn.
| Originaltitel | Tårtgeneralen |
| Alternativ titel | The Cake General |
| Regissör | Filip Hammar, Fredrik Wikingsson |
| Manus | Filip Hammar, Fredrik Wikingsson |
| Genre | Komedi, Biografi, 2010-tal |
| Skådespelare | Mikael Persbrandt, Helena Bergström, Tomas von Brömssen, Agnes Lindström Bolmgren, Cecilia Frode, Peter Apelgren, Elina Du Rietz, Jens Ohlin, Jesper Barkselius, Jan Mybrand, Ben Lundqvist, Joel Wallón, Timothy Earle, Ulrica Sandell, Anki Larsson |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 897 |
| Filmnummer | 126987 |
Recensioner
Filip & Fredrik är två namn som de allra flesta känner till vid det här laget. De har underhållit under många år, men en händelse har haft stor inverkan på de, främst Filip. Historien om Has... Läs mer »
Kommentarer
Fin liten film som berör i högre grad än den roar.
Puttrig och välspelad. Bergström övertygar i en helt annan roll än den hon alltid gör annars. På det stora hela en film att se och glömma. (6+/15)
Helt okej film! Gillade Persbrandt i filmen!
Så nostalgiskt, ärligt svenskt det kan bli! Slår de årliga svenska komedierna med hästlängder och kanske därför jag hade oerhört låga förväntningar och blev glatt överraskad.
Kanske inte riktigt värt en fyra - snarare stark trea - men den var väldigt rolig många stunder och väldigt härlig, så jag känner för att vara lite generös denna gång!
Ja du milde. Det här var väl inte så bra helt enkelt. Betyg 1
Hulkgrät. Det säger mer om mig än om filmen, men tyckte att den höll hela vägen.
Udda grepp att låta Filip köra berättarröst vilket ger det hela en dokumentärkänsla som man inte är van att se i filmer. Nu var det ju ganska underhållande så jag störde mig inte så mycket på det, men det är ju ändå ett svaghetstecken för helheten när denna berättarröst är höjdpunkten i filmen. Jag gillar skruvade landsbygdsporträtt och visst får man en fin känsla av tråk-Köping här ändå. Samtidigt är storyn lite tunn, Persbrandt imponerar inte jättemycket och det gör väl kanske ingen av de andra skådisarna heller. Det är helt ok, det verkar vara ett trevligt folk. Men jag ser ingen riktig anledning att plocka fram 3an och då gör jag det inte heller. Men repliken om en jävla cp-pastej gav mig iaf ett högt skratt, den ska jag bära med mig. En stark 2a.
Mikael Persbrandt (och för all del Helena Bergström) har vad filmen i övrigt saknar: konstnärlig ambition och kvalitet. Filmen är mer en illustration än en film.
Det kändes på förhand som en ganska enkel film med förutsägbart slut. Till viss del stämmer detta, men jag upplever ändå en oväntad dimension. Jag störde mig heller inte på Helena Bergström, vilket jag alltid brukar göra.
