BETYG
3.6
av 5
3.6
av 5
The Artist
Hollywood 1927. Stumfilmsstjärnan George Valentin är övertygad om att biobesökarna älskar honom tillräckligt mycket för att han ska kunna fortsätta göra stumfilm. Samtidigt förälskar han sig i flappern Peppy Miller, en av de som får sitt genombrott i och med ljudfilmen. En modern stumfilm.
| Originaltitel | The Artist |
| Regissör | Michel Hazanavicius |
| Manus | Michel Hazanavicius |
| Genre | Drama, Komedi, Romantik, Stumfilm, 2010-tal |
| Skådespelare | Jean Dujardin, Bérénice Bejo, John Goodman, James Cromwell, Penelope Ann Miller, Missi Pyle, Beth Grant, Ed Lauter, Joel Murray, Bitsie Tulloch, Ken Davitian, Malcolm McDowell, Basil Hoffman |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 3059 |
| Filmnummer | 91111 |
Recensioner
En stumfilmsstjärna och hans berömmelse och stolthet i svartvitt. Berömmelsen lockar till sig en vacker ung flicka, hans stolthet blir hans fall när talfilmen tar över i Hollywood. Flickan tar ha... Läs mer »
Kommentarer
Lite snäll är jag nog allt, fastnade aldrig för den. Men det finns lite charm och jag förstår filmens kvalité.
Okej, jag kanske inte förstå mig på film, men denna var ju dötråkig. Jag ska se den en gång till för att se om den förtjänar ett bättre betyg...
Perfektionism! Så snygg och så stilren, och vilket sjujävla skådespel. Och Bérénice Bejo - helvete så bra hon är. En fullkomligt hänförande film. Men någon halvtimme in började jag känna mig färdighänförd. Så jävla roligt är det inte i längden... (9-/15)
Wooow! Så bra! Efter detta vill jag endast kolla på stumfilmer :D
Kul att de gjorde en stumfilm 100 år senare. Med alla dåtidens filmknep: tidningsrubriker, infällda närbilder, m.m. Lysande skådisar! Gillart!
En annorlunda film, för de som uppskattar Hollywoods guldera är detta en fin hyllning. Filmen har mycket glädje och sorg. Slutet är underbart !
Jag ser tyngden i historiska, förförs av utmanandet att låta mimiken tala och fullkomligt älskar charmen i sin nutida svartvita skildring av en stumfilm som flirtar med dåtidens dito. Berättelsen i sig är, likt stumfilmer, mer av ett tolkande för betraktaren. Kanske aningen tunn och alldeles för förutsägbar i sin enkelhet men det utgör själva charmen. En stumfilms styrka är just i aktörernas uttryck som ska lyfta helheten. Fantastiska insatser och Bérénice Bejo kan vara den vackraste kvinna detta jordklot har att tillgå.
En kärleksfull hyllning till stumfilmseran, med alla dess ingredienser och nyanser. En historia så på pricken att man tycker sig igenkänna mängder av gamla filmgodingar i varenda scen ... en ljuvlig, gammaldags Hollywood-historia med glimten i ögat och en charm som dagens filmer ofta saknar. Jag hade inga förväntningar alls - men blev så glad! Jag älskar för övrigt (gamla) stumfilmer - och även om den här inte levde upp till de allra bästa, så var den årets bästa överraskning! Snyggt foto och man är verkligen tillbaka i art decó-känslan à la 20-tal. Som att finna en gammal, bortglömd stumfilm i kassaskåpet! En riktigt finstämd pastisch!
Tack, Frankrike (& Belgien) för denna glada gåva till alla oss filmfantaster! En självklar 5:a!
En svart/vit stumfilm från 2011 i 4:3 format, är inte det lite väl konstlat? Jo, det tycker jag att det borde va. När sen historien som berättas är en av det mest banala jag sett och den klart lysande filmstjärnan är en JackRussell terrier (Uggie) så borde väl DVDn åka i soptunnan.
Men nej! Så är det inte!! Jag tycker det här är en kul och intressant film. Spektaklet fick ju även hela fem Oscars 2012. Charmigt.
Kul ide som är snyggt genomförd, fina miljöer och bra kemi mellan Jean och Bérénice (och hunden) men den är lite tunn. En stark trea.