Recensioner
"The crow" tillhör en av 1990-talets mest underskattade klassiker som numera tyvärr är mest känd för dödsskjutningen på huvudrollsinnehavaren Brandon Lee som skedde under inspelningen av filmen... Läs mer »
Enligt legenden ska det finnas en kråka som kan återuppliva döda människor. Men det är bara en legend, eller?
På en Halloween-afton i en liten stad så bryter sig några ligister in i rockstj... Läs mer »
Kommentarer
Den är väldigt bra för vad den försöker vara. Prickar rätt på alla punkter den försöker träffa. Man kanske inte ska ta den på för stort allvar för då faller den isär.
Brandon Lees sista film i livet, tyvärr, han var året 1994 en up and coming skådis som höll på att bryta igenom stort i Hollywood och hade nog gjort det med denna film som blev hans sista då han tragiskt nog blev oavsiktligt skjuten på riktigt under en scen...diggade Brandon Lee som skådis som höll på att bli en av dom största actionstjärnorna på 80/90 talet tillsammans med Van Damme, Sly Stallone, Seagal, Snipes, Dolphan och Arnie men nådde tyvärr inte hela vägen fram, så efter några finare actionrullar så fick han här chansen att göra en serietidningsfilm, en av dom första i sitt slag dessutom, långt innan Marvel och DC blev superstora som idag och det är en bra film utan tvekan, för sin tid så var det nästan ett mästerverk men tyvärr har den inte åldrats lika väl och betyget blir mer realistiskt, men det är fortfarande en bra film och klart sevärd, speciellt om man är ett fan av både serietidningsfilmer eller Brandon Lee själv som jag en gång i tiden var, filmen har ett övernaturligt inslag där en kråka kan föra själen tillbaka till någon som blivit mördad för att kunna utkräva hämnd med starka krafter, då denna kom på 90 talet så var man inte bortskämd med sådan här typ av film och den blev en superhit, kanske mycket pga att Brandon Lee dog under inspelningen, filmen i sig är mörk, gotisk och jag skulle vilja kalla det en övernaturlig drama/action/thriller med en riktigt bra Brandon Lee i huvudrollen, Alex Proyas har lyckats väl här med att filma med rätt ton och rätt känsla och fått till miljöerna riktigt bra, skurken som spelas av Michael Wincott är mycket bra också, han gjorde många bad guy roller under 90 talet, sen har vi även Ernie Hudson i en bi-roll och även han är som vanligt bra, som sagt, filmen är bra än idag även om den inte har åldrats så väl och mitt minne av den blev lite förändrat när jag såg om den, men det ändå klart värt det, betyget blir en mycket stark 3:a och 4:an är inte långt borta.
Omtitt efter många år. En gotisk våldsam saga förpackad i en musikvideo från 90-talet. Mörkt, blött och dystopiskt. Hade knappast blivit så hypad om inte Lee strukit med. Ett schysst tidsdokument är det dock.
Jag gillade den här filmen när den begav sig.. riktigt bra rulle.
Film Noir. Regn. Kärlek. Gotik. Brandon Lees sista. Givetvis kult. Se den! Stark 4'a.
Bra, välgjord och spännande kultklassiker med bra skådespelare.
Ganska bra film. Älskar Branden Lee i filmen. Spännande hela filmen.
Inte nog underhållande för ett bättre betyg. Givetvis har den fått kultstatus efter Brandons öde men det räcker inte för mig. Framförallt har den inte åldrats med värdighet. Särskilt mittenpartiet är för segt. Dock fanns det ändå ett par minnesvärda scener. Jag vill även ge ett litet plus i kanten för dom ruskiga miljöerna.
Att jag aldrig såg den här när jag växte upp förvånar mig, eller så har jag helt enkelt glömt bort att jag såg den. Gotisk och härlig är den iaf, Brandon Lee levererar den ena emo-onelinern efter den andra och spöar på baddingar som aldrig förr. Mest beröm ska nog ändå Proyas ha, likt Dark City är det en kusligt fin mörk stämning som byggs upp, vad som hände med hans karriär under det här milleniumskiftet glömmer vi snabbt bort, för på 90-talet kunde han sannerligen leverera. Har man problem med sånt här kan jag se att man hatar det, men jag kan lika gärna se varför den blev kultförklarad, oavsett om Brandon hade dött på inspelningen eller inte, filmen står sig bra på egen hand och den känns extremt nittiotalsaktig, det kan väl aldrig vara dåligt?
Om man växte upp med filmen antar jag att pluspoängen i ett rent nostalgiskt värde inte går att förbise eller förneka. Men som en dödlig och icke ont anande ungdom som lyckades isoleras ifrån denna hämndlystna saga så blir det aldrig speciellt spännande. Dekoren och staden hyser ut en ball estetisk stil och somliga av morden är lite smått tuffa. Men utöver det blir det en ganska långsam och inte så medryckande resa som bidrar till lite små vridningar i tv soffan. Godkänt, varken mer eller mindre.