BETYG
3.5
av 5
3.5
av 5
The Lighthouse
Historien om två fyrvaktare på en avlägsen och mystisk ö på 1890-talet.
| Originaltitel | The Lighthouse |
| Regissör | Robert Eggers |
| Manus | Robert Eggers, Max Eggers |
| Genre | Drama, Skräck, Fantasy, Mysterium, 2010-tal |
| Skådespelare | Robert Pattinson, Willem Dafoe, Valeriia Karaman, Logan Hawkes |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 326 |
| Filmnummer | 135113 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Äntligen en film som inte försöker så jävla mycket att vara snygg, utan bara är det! Mycket effektivt berättad historia i ursnyggt svartvitt. Första halvan är lysande, sedan blir det lite väl mycket urballningar och grejer med drömsekvenser och sådant som hade kunnat undvaras, men filmen ska ändå ha sin fyra.
Snyggt och extremt välspelat, men kanske lite förutsägbart. Twilight-stjärnan Robert Pattinson tycks fast besluten att tvätta bort flickidol-stämpeln. Han runkar, super, kräks och är allmänt motbjudande.
Skitsnygg film med grym Dafoe. Underbart oglättig. Däremot tycker jag inte att Pattinson håller måttet, och filmen som sådan blir lite för ryckig vilket tar udden ur stämningen. (8+/15)
Jag känner mig egentligen lika kluven som Willem Dafoes skalle. Men samtidigt lika drabbad som densammma. Besegrad av mistluren.
Mycket speciell, men den tar liksom aldrig fart. Känns som att filmmakarna tappade bort filmen i allt det udda. Hade kunnat bli väldigt bra, dock. (5/10)
Ett snyggt bildspråk, gott skådespeleri och en normbrytande leverans låter ju bra, men är det verkligen det? Filmen skramlar tomt på symbolik och angränsar snarare till att missförstå kvalitet för att låta skådespelare gå loss i improvisation. Mer pretentiöst än bra, och då är själva upplägget för filmen ändå mycket tilltalande. 2a.
Bitvis fantastiskt foto och en makalös Daveu räddar den på håret ifrån en etta. En mycket svag tvåa. Intetsägande och tråkig.
Den här filmen är väldigt nära en femma. Jag tror att jag kanske skulle behövt brytt mig mer om karaktärerna, för toppbetyg. Men underhållningsvärdet är stort. Stundvis obehaglig men vi satt och skrattade ofta i biografen.
Knappt godkänd. Som kortfilm, vilket den lätt kunnat vara, hade den säkert kunnat nå högsta betyg. Dess största problem i min mening är att karaktärerna är redan så pass excentriska från första början att man aldrig ser någon nämnvärd förändring i deras beteende. Det hade varit mera effektfullt om man efter slutet kunnat se tillbaka och tänka hur kunde dessa resonabla människor spåra ut så pass mycket. Istället är det som någon höjde lite extra på volymen på stereon mitt under en redan högljudd fest.
Klockrent delirium. En av Dafoes bästa prestationer.
