BETYG
2.9
av 5
2.9
av 5
Jag kan höra havet
Rikako är en ny tjej på skolan i Kochi. Hon kommer från Tokyo, är smart och självständig. Något som leder till att de flesta ser snett på henne. Ja, förutom Matsuno då, som blir kär. Och så kanske Matsunos bäste vän Morisaku, som verkar hamna på samma plats som Rikako lite väl ofta. Något som påverkar Matsunos och Morisakus vänskap.
| Originaltitel | Umi ga Kikoeru |
| Alternativ titel | I Can Hear the Sea, The Ocean Waves |
| Regissör | Tomomi Mochizuki |
| Manus | Saeko Himuro |
| Genre | Romantik, Drama, Anime, 90-tal |
| Skådespelare | Tomokazu Seki (röst), Nobuo Tobita (röst), Toshihiko Seki (röst), Yoko Sakamoto (röst), Jurij Amano (röst), Kae Araki (röst), Jun'ichi Kanemaru (röst), Ai Satô (röst), Aya Hisakawa (röst), Hikaru Midorikawa (röst) |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 518 |
| Filmnummer | 12524 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Jobbig tjej, ganska bra film :)
Okej, så det filmen är älskat?? Det förstår jag inte. Karaktärerna var trista, fattade inte ett skit av vad story var eller vad ungarnas problem var och dom hade lika mycket kärlek som Mario och Peach har! Och allt hon gör är att baka en kaka till honom! Jag kan förstå att den här filmen försöker vara realistisk och det berömmer jag dom för, men ser åtminstone till att karaktärerna är intressanta! Jag har sett anime filmen som är realistiska och människor bete sig som normala människor, men är mycket mer intressanta! Inte lika tråkiga som dom här karaktärerna var!! För tjejen var ingenting annat än dum i sin j--la huvud och gjorde alla arga på henne genom att göra ingenting! Pojke...... JAG VET INTE ENS VAD HANS PROBLEM VAR!! Det här är den tredje filmen från Studio Ghibli som jag tycker är avskyvärt tråkig och är den enda som inte gillar filmen!
Skönt vardagsdrama. Önskar dock att de kunde spelat in musiken med en riktigt orkester.
En väldigt vardagsrealistisk film av Studio Ghibli. Jag förväntade mig skolmiljön och något trassel/konflikt mellan karaktärerna, men det som filmen mest verkar vilja förmedla är hur vänskapsrelationen mellan dem utvecklas över tid. En händelsefattig film men den har fina karaktärsteckningar. En trea.
Första gången jag tittade på den slocknade jag ganska snabbt för att den var så trist, men jag tittade på den igen och tyckte faktiskt den var charmig och precis så stillsam och känslosam som de flesta filmer från Studio Ghibli. Om man har tid en seg eftermiddag är den nog som bäst, eftersom den är så pass vardaglig och händelsefattig.
den va riktigt seg men jag vil lenda veta va som skulle handa sa nagonting va bra med den iaf, men jag haller med om att alla karaktarer "agerar irrationelt"
men eftersom de inte hadnde nagot speciellt sa va den bara menlos
Konstig film. Alla karaktärer agerar irrationellt. Kanske typiskt japanskt, eller är jag bara fördomsfull? Hur som helst är den här skiten usel.
Svenska titten till den här filmen är faktiskt " Jag kan höra havet" jag hatar när man har engelska titlar till utom anglosaxiska filmer. Antingen har man orginaltítten eller så har man en Svensk översättning.
Jo, lite "My Sassy Girl". Påminde dock mest om "Om Du Lyssnar Noga", också från Ghibli, fast den senare var bra mycket charmigare. Tyckte inte det funkade riktigt här.
Söt liten Ghibli-film. Fick lite "My Sassy Girl"-vibbar.
Kan någon förklara för mig vad titeln har med filmen att göra? :P
