BETYG
3.1
av 5
3.1
av 5
Belägringen av Jadotville
Irländska soldater på fredsuppdrag i Kongo under det tidiga 1960-talet försvarar tappert sin utpost från en fientlig belägring.

Originaltitel | The Siege of Jadotville |
Regissör | Richie Smyth |
Manus | Kevin Brodbin |
Genre | Drama, Action, Thriller, Krig, 2010-tal |
Skådespelare | Jamie Dornan, Mark Strong, Guillaume Canet, Mikael Persbrandt, Danny Sapani, Michael McElhatton, Jason O'Mara, Sam Keeley, Ronan Raftery, Conor Quinlan, Charlie Kelly, Conor MacNeill, Fionn O'Shea, Mike Noble, Emmanuelle Seigner, Fiona Glascott |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 232 |
Filmnummer | 123483 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Vinner mycket på att den inte är så blodig. Intressant film om än lite haltande då persongalleriet inte får så mycket svängrum. Persbrandt känns väl kanske inte helt rätt i sin lilla roll.
Riktigt bra och intressant.
Politiskt spel och människor som kommer i kläm. Lite väl spännande för min del, men också intressant med det underliggande och en aha upplevelse. Nu vill jag veta mer och börjar med att se den danska dokumentären om Dag Hammarskjölds öde.
Egentligen inget nytt iom denna rulle. Segt intro. Massa pangande och sbagt slut. Sevärd dock.
Ibland kändes manuset lite styltigt på något sätt och vissa saker blir övertydligt. Det filmen lyckas bäst med enligt mig är att få tittaren att leva sig in i frustrationen som finns i filmens main-plot. Stark 3a
Tveksamt om jag har sett så mycket testosteron i någon film som inte varit ren macho-action (typ Arnold). Spännande och effektivt hela vägen, men en klent berättad avslutning gör att fyran ryker. (9+/15)
Den tar sig lite friheter med historien, men överlag spännande och snygg. Väldigt välspelad trots en del hollywoodklyschor intryckta i onödan.
Varje liten detalj i denna film suger verkligen. Bara den som uppskattar så mycket hjärndödhet som möjligt till sitt pang-pang kommer att gilla den.
Bra stridsscener, men den lider lite av historiska felaktigheter inklusive klichéartade överdramatiseringar och en politisk story som inte lyfter. Persbrandt sänker som vanligt allt han är med i, huga huga.