BETYG
2.9
av 5
2.9
av 5
The Three Ages
Keaton parodierar D.W. Griffiths "Intolerance" genom att parallellt skildra en vanlig persons misslyckade kärlekseskapader under tre tidsepoker, stenåldern, antiken och nutid (20-tal).
| Originaltitel | The Three Ages |
| Alternativ titel | Tro, hopp och kärlek |
| Regissör | Buster Keaton, Edward F Cline |
| Manus | Buster Keaton, Clyde Bruckman, Joseph A Mitchell, Jean C Havez |
| Genre | Komedi, Stumfilm, 20-tal |
| Skådespelare | Buster Keaton, Margaret Leahy, Wallace Beery, Joe Roberts, Blanche Payson, Lillian Lawrence, Kewpie Morgan |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 101 |
| Filmnummer | 28207 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Rolig rakt igenom, med många goda skratt! Härligt att se en sådan här genuint kul film, det händer inte tillräckligt ofta numera. Kul och ambitiöst upplägg som krånglar till den underbart lövtunna intrigen. Sackar lite framåt slutet, men är fortfarande väldigt rolig för det mesta.
Helt klart en av Keatons sämsta, tycker inte alls formatet funkar och det är bra långt mellan lyckade gags. Räknas detta som en av dom första parodierna då den tydligen ska spoofa Intolerance (1916)?
Visst finns det en hel del roliga delar men det blir lite uttjatat med tre stycken likadana historier i en. Snygg stop motion av dinosaur även om den inte passar in i stenåldern.
Något av det sämre jag sett av Keaton. Det blir alldeles för osammanhängande med alla hopp mellan tidseror och skämten får inte den tyngd som man är van vid när man får fokusera på en karaktär.
Ingen av Busters höjdare precis. Han är ju bra på samtidssatir men de historiska delarna blir mest plojiga och har bara några få höjdpunkter. Det är trevligt att se ändå men håller väl knappt ens för det korta långfilmsformatet.
Haha, nuförtiden skaffar man hund. Kul film! Busters närvaro garanterar ju nästan ett bra betyg, men jag tycker det fanns många roliga gags också. Ingen av hans allra bästa, men bättre än förväntat.
mycket roligt här, men den utgår från att upplägget är kul nog att hålla för hela filmen. men det är ju nästan sant, även om jag inte sett filmen den parodierar. det är kul att tjugotalet är the time of fast and cheep. att man redan på den tiden var missnöjd med samtiden, en samtid många nu längtar tillbaka till. många roliga scener, men upprepningen tar lite udden av filmen. här kunde man korsklippt åtminstone i slutchasen. fint lejon och fin dinosaur, överlag en svulstig produktion för att vara en fars.
Bitvis rolig, men för ojämn och långt mellan skratten. Dessutom känns den lite för rakt berättad och trivial. Slutklämmen roade.
Intressant, som oftast med Keaton, men den kändes lite väl lång och seg. Några riktigt fina sekvenser mot slutet vägde emellertid upp det hela.
Technogurun Jeff Mills har gjort ett soundtrack till denna underhållande komedi/parodi, vilket iaf för min del höjer upplevelsen med ett par snäpp!
