BETYG
3.7
av 5
The Visitor
2007
USA
104min
IMDb
Walter Vale, en änkling sedan fem år tillbaka, lever ett anspråkslöst liv som ekonomiprofessor på ett universitet i Connecticut. När han motvilligt reser till New York på konferens möter han ett ungt par som illegalt vistas i USA och i Walters lägenhet.
| Originaltitel |
The Visitor |
| Regissör |
Tom McCarthy |
| Manus |
Tom McCarthy |
| Genre |
Drama, Kriminalare, Romantik, 2000-tal |
| Skådespelare |
Richard Jenkins, Haaz Sleiman, Danai Gurira, Hiam Abbass, Marian Seldes, Maggie Moore, Michael Cumpsty, Bill McHenry, Richard Kind, Tazhi Moskovitz, Amir Arison |
| Betygsätt |
Logga in eller bli medlem för att rösta
|
| Betygsantal |
1976 |
| Filmnummer |
60213 |
Recensioner
Walter Vale (Richard Jenkins) Är en uttråkad ekonomiprofessor vars tillvaro grånat sedan hans hustru gick ur tiden. När hans bortgångna fru var konsertpianist till yrket så försöker han dämpa... Läs mer »
När den avtrubbade och allmänt deprimerade Walter besöker sin övernattningslägenhet i New York möter han ett ungt invandrarpar som bor i hans lägenhet. Den naturliga reaktionen hade varit att k... Läs mer »
Den 26 december 2008 hade filmen The Visitor premiär på de svenska biodukarna. Filmkritikerna i några av Sveriges största dagstidningar hade delade uppfattningar om filmen. En del gillade inte The... Läs mer »
Kommentarer
Stelt samspel, fejk-accent och en dialog så slentrianfattig som en veckas ranson på ris med en klick smör. Och missförstå mig inte nu, jag har ingen som helst böjelse för xenofobiska konspirationsteorier och brölförstärkt flaggviftande men en sån här sentimental, politisk agenda är helt enkelt ett katastrofalt recept om man vill göra bra film för folk som kan tänka själv. Ett av mina värsta pet peeve är nog hur som helst fejkade accenter. Jag hatar karaktären Tarek enkom på den grunden.
Jag är svag för Jenkins och jag tycker att McCarthy, trots att han är lite cheesy, lyckas med en fin berättad historia som pekar på många tragiska saker utan att slå på den stora trumman.
Inledningsvis väldigt charmig i all sin enkelhet, men sedan blir det alldeles för medhårs. Det är egentligen märkligt (men inte ovanligt) att göra film på detta sätt, att dränka alla problem och all smärta i sentimentalt lull-lull. Egentligen borde jag bli förbannad, men det är bara att bita i det sockersöta äpplet. Bara för att ett bra upplägg slarvas bort så behöver det inte bli skit. (7/15)
Fin, enkel och sorglig film som varken aspirerar på att bli överdrivet hoppfull eller överdrivet mörk. En bitter man, uppgiven på livet, blir av en slump involverad i några andra människors liv och får en ny sorts mening med sitt eget. Filmen känns realistisk utan att varken överdriva eller bli tråkig. Starka rollprestationer.
Anspråkslöst mysig och intressant. Välspelad med karaktärer som berör, extra bra rollprestation av för mig tidigare okända Danai Gurira i rollen som Zainab. Tempot i filmen som tidigare har nämnts tycker jag inte är något problem utan faller sig naturlig i denna film.
En så snäll film, man njuter och sitter lugn i soffan, inga obehagliga överraskningar i form av ljud el dyl, den vara bara så mysig!
Säger som flera andra, blev inte riktigt fångad av karaktärerna. Men en bra film med en stark story.
Filmen hade kunnat bli bra, snyggt foto. Synd att dialogen enbart består av sliskiga klyschor.
Tanken är nog att den ska vara såväl underhållande som gripande. Att man ska fyllas av empati och känslor, att man ska skratta och gråta sig igenom den. Visst skrattar jag glatt emellanåt och visst duger den för stunden. Men jag blir inte känslomässigt berörd. Personerna väcker inte riktigt mitt intresse. Det känns som att jag inte bryr mig så mycket om hur det går. Den innehåller några udda ingredienser och är inte genomklyschig, men det är heller inte som att jag blir speciellt förvånad eller imponerad av manuset. Samtidigt känns det som en film som är svår att avsky, vilket även betygen bekräftar. Trea.
