BETYG
3.9
av 5
Waltz with Bashir
2008
Frankrike, Israel, Tyskland, USA, Finland, Schweiz, Belgien, Australien
90min
IMDb
En natt på en bar, berättar en gammal vän till regissören Ari om en återkommande mardröm där han jagas av tjugosex onda hundar. Varje kväll, samma antal djur. De två männen drar slutsatsen att det finns ett samband till ett uppdrag i den Israeliska armén i första Libanon-kriget i början av åttiotalet. Ari är förvånad över att han inte kan komma ihåg något längre från den perioden av sitt liv. Förbryllad av denna gåta bestämmer han sig för att träffa och intervjua gamla vänner och kamrater runt om i världen. Han måste upptäcka sanningen om den tiden och om sig själv. Ari gräver djupare och djupare i mysteriet, och hans minne börjar komma tillbaka i surrealistiska bilder .
Recensioner
Ari Folman, regissören till Waltz with Bashir, var själv med i Israels invasion av Beirut 1982, och gjorde filmen som en slags uppgörelse med sig själv och ett försök att minnas vad som egentlig... Läs mer »
Kommentarer
Det har gjorts många bra filmer om krigets absurditet men inte med den här stillsamt sorgsna tonen. Oerhört fin animation med vacker musik. Effektivt drabbande verklighetsbilder på slutet.
Brukar undvika animerat men har just kollat en sån långfilm som dessutom är en dramadokumentär (udda). Animationerna som är grova men effektivt och snyggt utformade för att möjliggöra berättande av de förvirrade drömsekvenser som Ari Folman och hans skjutglada Israeliska vänner påstår sig ha förträngt någonstans i sitt inre.
Beskådandet (utan att ingripa) av massakrerna vid Sabra och Shatila i Beirut verkar vara exempel på sådana minnen som plågar samvetet mest.
Människor samtalar och återberättar krigshistorier , ständigt en röst som beskriver det som händer i dåform, väldigt sövande, men animationen är väldigt bra, uttrycksfull och poetisk ihop med musiken. Berättandet drar ner rejält. 2+.
Snygg, tycker animeringen var fin. Handlingen är lite spretig och vissa partier sega vilket gör att den får en stark trea.
Jag har aldrig upplevt ett krig men något säger mig att detta är en mycket bra skildring. Bra att det är soldater som pratar och inte någon som berättar OM soldater.
Så vacker, så hemsk. Intressant anti-krigsfilm som badar i det psykologiska. Grät i slutet.
Intressant med animerad form på dokumentär. Slutscenen understryker dock att riktiga människors lidande aldrig kan skildras hedersvärt på detta sätt. Därför slår det extra hårt i magen när det väl kommer. En fullträff i solar plexus.
Suggestiv yta i kombination med ett universellt berättande trots ett israeliskt perspektiv som går djupare in i en reflekterande och självkritisk zon på om inte den mest svårlösta konflikten någonsin.