BETYG
3.5
av 5
3.5
av 5
Vi måste prata om Kevin
Eva lägger ambitioner och karriärtankar på hyllan när Kevin föds. Förhållandet mellan son och mor är svårt redan från första början. När Kevin är femton år begår han en fruktansvärd handling. Eva kämpar med sina egna känslor av sorg och ansvar. Har hon någonsin älskat sin son? Och i vilken utsträckning kan hon själv beskyllas för det som Kevin gjort?
| Originaltitel | We Need to Talk About Kevin |
| Regissör | Lynne Ramsay |
| Manus | Lynne Ramsay, Rory Kinnear |
| Genre | Drama, Thriller, 2010-tal |
| Skådespelare | Tilda Swinton, John C Reilly, Ezra Miller, Jasper Newell, Rock Duer, Ashley Gerasimovich, Siobhan Fallon, Alex Manette, Kenneth Franklin, Leslie Lyles, Paul Diomede, Michael Campbell, Mark Elliot Wilson, James Chen, J Mallory McCree |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 2340 |
| Filmnummer | 89612 |
Recensioner
En berättelse om en händelse som skildrats på väldigt många olika sätt förut. Man får följa Eva (Tilda Swinton) som verkar ha tappat livsgnistan helt. När hon, likt en levande död, gick run... Läs mer »
Kommentarer
Otroligt otäck och sorglig film - och Ezra Miller är riktigt obehaglig som problemtonåring. Tydligen har boken filmen bygger på ytterligare ett lager där man inte riktigt vet hur pålitlig Tilda Swintons berättare här. Här är det mindre tvetydigt och man sympatiserar verkligen med Tilda Swinton. Filmen får en verkligen att fundera på om barn är en särskilt bra idé.
Att den inte visades i kronologisk ordning är en stor vinst här. Gjord obehaglig med relativt enkla medel och en stor dos psykologi där tittaren faktiskt tvingas tänka själv en smula. Hur lyckades de tex göra alla scener som inkluderade mat smaklösa och olustiga? En feel-bad film av rang som åtm jag inte kommer glömma i brådrasket.
En fiktiv historia om en familj där sonen är född ondskefull. Men även om det är fiktivt berättas historien så skickligt att man tror att allt är sant. En viktig detalj bryter dock mot den trovärdighetskänslan. Filmen beskriver ju Kevin som ond och manipulativ redan från födsel. Det kanske passar in i en fantasifull skräckfilm, men det här är väl ändå en mer seriös och realistisk genre, eller. Jag vill tro att ett barn inte kan födas ond.
Men greppet att berätta händelseförloppet filtrerat genom de skrupler och skuldkänslor som mamma Eva bär på gillas.
Eva spelas helt suveränt av Tilda Swinton.
Mycket välgjord och obehaglig, och ordningen (eller snarare oordningen) för hur berättelsen växer fram tillför väldigt mycket. Hade den berättats från A till Ö, hade det ju varit en helt annan film. Swinton är helt rätt. Den äldre Kevin är lite överdriven i sin karaktär, men det spelar mindre roll.
Filmen är ganska hoppig och rörig i början, vilket drar ner betyget lite. Det onödigt långsamma tempot drar ner betyget ytterligare. I övrigt är filmen rätt bra och lyckas med näppe ta sig upp till godkänt. Klart sevärd men inget jag kan tänka mig att sitta och titta på flera gånger. Stark 2:a.
En underbar film, som tåls att se om, om igen....
Otroligt välspelad film. Särskilt Ezra Miller imponerar. Stämningsfull och obehaglig på rätt sätt.
Jäkla obekväm film. Lite mer fart hade inte skadat.
Tillspetsad film som sätter fingret på många frågeställningar och visar på hur människor inte klarar av att släppa taget om onda saker om de väl blir en del av livet. Självklart inte så trovärdig som en historia berättad från A till Ö vilket många verkar kräva, men då missar man flera aspekter. Den onyanserade ondskan i filmen finns till för att renodla frågeställningen. En bra film.