BETYG
3.3
av 5
3.3
av 5
Mästerskapet
Nathan har alltid haft problem att lära känna människor, till och med sin egen mor. Siffror däremot, är han desto bättre på. När hans lärare uppmärksammar detta får Nathan en plats i den brittiska truppen i den internationella matematik-olympiaden. Bland sina gelikar upptäcker han att han inte var så udda ändå - att det finns ett sammanhang för honom också.
| Originaltitel | X+Y |
| Alternativ titel | A Brilliant Young Mind |
| Regissör | Morgan Matthews |
| Manus | James Graham |
| Genre | Drama, Komedi, 2010-tal |
| Skådespelare | Asa Butterfield, Sally Hawkins, Rafe Spall, Eddie Marsan, Martin McCann, Jo Yang, Jake Davies, Alex Lawther, Alexa Davies, Orion Lee, Edward Baker-Close, Percelle Ascott, Suraj Rattu, Jamie Ballard, Clare Burt, Adam Foster, Lee Zhuo Zhao, Shannon Beer |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 341 |
| Filmnummer | 112860 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Väldigt fin, gillar den skarpt. Asa Butterfield är lysande.
Såg den här filmen häromdagen och måste säga att jag blev mäkta imponerad av framförallt skådespelet som annars brukar vara sisådär i sådana här filmer. Manuset var ganska ordinärt och mediokert och inget nytt direkt när det kommer till filmer som den här. Första halvan av filmen är ganska tråkig och står och stampar, men när det väl kommer igång så är den riktigt bra och sorglig. Ska inte säga för mycket, men det är en fin och enkelt berättad historia med inslag av vanliga "klyschor", vilket sänker det till en fyra.
Annars, en stark och bra film, med ett budskap som är väl invävt i storyn! Bra musik!
en jävla klyscha asså
Man lyckas bra med att förmedla hur det kanske känns att vara i en "egen" värld och inte känna sig som andra, att söka. Mycket bra utfört av Asa Butterfield och mammans roll görs mycket bra av Sally Hawkins, hennes försök och sorg över att inte riktigt nå fram, och så har vi matteläraren som spelas av Rafe Spal med sina probleml, lite "udda" figurer utan att gå för långt. Så här långt en härlig skildring, men, men, varför ska man göra slutet så orealistiskt när man lyckats så bra med uppbyggnaden, så synd. men jag vill ge en trea för allt utom slutet.
Fint filmad, bra insatser av skådespelarna och ett skönt indie-soundtrack. Just inlevelsen och det estetiska värderar jag högt. Filmen är i grunden uppbyggd enligt standardmall och blir stundtals förutsägbar och kanske skriver tittaren lite på näsan. På så sätt känns den mer amerikansk än brittisk. Den får definitivt en trea från mig. För övrigt kan jag tipsa om att musiken från filmen och bakom kulisserna-klipp finns på Youtube.
En sympatisk, men ojämn film. Hur välmenande sådana här filmer än ofta är, så har de gärna en tendens att få lite freakshow-karaktär, den här filmens största fördel är att den på det stora hela undviker det. Det är kanske, från vad jag har sett, den film som har lyckats bäst med att förmedla världen genom ögonen på någon som har autism. Att Asa Butterfield är bra i huvudrollen är en anledning till det, och även i övrigt håller skådespeleriet hög klass. Sally Hawkins lyckas t.ex. bra med att förmedla den frustration som är hennes karaktärs vardag, och Luke är en bra karaktär också. Men tyvärr blir det bra tradigt att filmen är så hängiven sin standardformel, vilket bl.a. för med sig att alla relationer känns väldigt artificiella. Slutet är dessutom riktigt dåligt, där sviker filmen sig själv och raserar mycket av det som den har byggt upp. Men de positiva sidorna är iaf tillräckliga för att en svag trea ska kännas motiverad
Story o soundtrack = bra o skådespelarinsatser riktigt grymma
Den här filmen var över förväntan och jag tycker faktiskt att det här är en av de bättre filmerna som gjorts på senare år och skådespelarna är värda all beröm. Lite förutsägbar är den väl men annars finns det inte mycket att klaga på.
Älskar den här filmen.
Det krävdes ett visst tålamod för att ta sig igenom denna film - eller rättare sagt att ta sig igenom den första knappa halvtimmen, som är ett sådant övertydligt klyschparty att jag trodde att taket skulle trilla in. Men sedan blir det betydligt bättre. De utmejslade schablonskaraktärerna tar mer mänskliga former och allt är inte längre förutsägbart in absurdum. En trevlig film som tål att både ses och uppskattas. (8-/15)
