Alla kommentarer avRichardEk
Avatar: The Way of Water | 2024-03-23 |
En egentligen onödig uppföljare enligt de flesta logiker, dock inte Hollywoods penninglogik. Det är en på alla sett visuellt hänförande film, vilket var att vänta. Den virtuella virtuositeten gör dock ändå inte samma intryck som den första filmen. Däri ligger kanske den största svårigheten med en uppföljare: att erbjuda något kvalitativt nytt men ändå inom samma tematik som föregångaren. Sedan är det berättelsen i form av en tam upprepning av förra filmen. Slutligen, filmen moral: en ohejdad essentialistisk hyllning till kärnfamiljen, en romantisk gestaltning av urinvånarfiguren (i meningen sociologisk idealfigur) samt en kritik av kolonialism och extraktion av naturresurser. På alla dessa tre punkter landar det amerikanska samhället på utvisningsbänken och kanske är det därför Hollywood är en drömfabrik? | |
Kandahar | 2024-03-22 |
Stundtals ganska spännande och (på gränsen till) nyanserad Mellanösterndrama med allas vår Gerard Butler. Actionscenerna håller sedvanlig visuell klass och intensitet, miljöerna är dramatiska utan att bli för orientalistiska och skådespelarinsatserna godkända. Det är inte diskbänksrealistiskt men inte heller glamouraction a la Mission Impossible eller Bondfilmerna. | |
Aquaman and The Lost Kingdom | 2024-03-22 |
En ganska tam uppföljare som vinner på att bjuda på en del visuellt strålande undervattensmiljöer. Det verkar som att DC nu vänder sig mot en yngre publik (vilket kanske inte är så konstigt, hur många vuxna läser föregångarna, dvs. serietidningarna) och jag saknar den svarta som fanns i ’Man of Steel’ och ’Superman v Batman’ exempelvis. | |
Guds stad | 2024-03-02 |
En av de mest minnesvärda och sevärda filmerna under 2000-talet, en film lika omskakande som välgjord, poetisk som realistisk, intellektuell som brutal. En film som har använts inte så lite i urbansociologisk forskning i syfte att visualisera Giorgio Agambens politisk filosofi om undantagstillståndet. En nutida klassiker i mina ögon. | |
The Green Knight | 2024-02-16 |
En lite mer konstnärlig och kanske vi kan säga intellektuell version av John Boormans ’Excalibur’. Visuellt har de en hel del gemensamt, men där Excalibur är mer ett slutet narrativ, är ’The Green Knight’ full med tolkningsmöjligheter. Det är nästan så att jag blev lite perplex inledningsvis: en film från 2020-talet som kräver lite tankearbete av åskådaren, det ser vi inte ofta längre. Var beredd på att filmen är djupt metaforisk, och du kan mycket väl uppskatta den. | |
The Marvels | 2024-02-12 |
En helt och hållet habil superhjältefilm, helt ofarlig i form och utförande. Carole Denvers ska vara en av de allra mäktigaste i Marveluniversumet, men det ser vi inte något av här. Nick Fury går på tom tank. En blek superskurk. Det roligaste, och mest sevärda, nej, jag menar det enda roliga och sevärda är Iman Vellani som verkligen lyckas göra något med sin karbonrollkaraktär. | |
Blue Beetle | 2024-02-12 |
En helt och hållet habil superhjältefilm, helt ofarlig i form och utförande. Här finns några superhjälteslagsmål som är förhållandevis sevärda visuellt men det är nog också allt. Resten är en typisk och förutsägbar familjehyllande transportsträcka med lika doser sentimentalitet och romantik. DC behöver rycka upp sig! | |
Borg | 2024-02-10 |
En film som jag väl mest såg för att den fanns tillgänglig på SvtPlay. Jag blev lite nyfiken på hur den klassiska Wimbledonfinalen var iscensatt, som jag såg som barn. Tennis var så stort i landet då, landet stod bokstavligen stil när finalen spelades. Överlag bra film, något en kanske tycker nästan per automatik när det inte finns några förväntningar. Skådespelarna helt ok, miljöerna likaså. | |
Monica Z | 2024-02-10 |
En film som jag väl mest såg för att den fanns tillgänglig på SvtPlay. Snygg rekonstruktion av svenskt 1960-tal (ett mycket snyggare årtionde än de som skulle följa) och underhållande med unga rollkaraktärer som Hasse och Tage, Bebbe Wolgers etc. Bra skådespelarinsatser även om jag inte har något större intresse för Monica Zetterlund i sig. | |
Deer Hunter | 2024-01-24 |
I sanning en filmklassiker. Jag såg den här på en fritidsgård i början på 1980-talet och har inte sett den sedan dess. Då såg jag den som lång, lite tråkig, och våldet kändes nästan frånstötande brutalt. Nu kunde jag uppskatta filmen på ett annat sätt, men kanske mer som ett tidsdokument. Bara att se en ung De Niro! Han har ju varit den seniora skådespelaren i filmer i decennier, känns det som. En lika ung Christopher Walken briljerar, liksom Meryl Streep. Det amerikanska industrilandskapet är fascinerande, nedslitet som miljöerna från en dokumentär från gamla Sovjetunionen och gör att filmens första och tredje timme är mer sevärd än den andra timmen som utspelas i Vietnam (men inspelad i Thailand). | |
Indiana Jones and the Dial of Destiny | 2024-01-24 |
Förväntningarna blir ju alltid höga när en ny Indiana Jones – film dyker upp. Det är liksom i mitt DNA sedan jag såg den första filmen på bio för så många år sedan. Men den fartfyllda action som var helt unikt framställd då, är stapelvara i dag, så även om också denna nya IJ innehåller mycket action kan det omöjligt ge samma intryck. Filmen har en bittersöt ton, på temat åldrande, men kan likväl inte undvika att tackla frågan på ett i någon mening sentimentalt och romantiskt sätt (med andra ord tackla det på ett amerikanskt sätt). Det är naturligtvis orimligt att förvänta sig att en ny IJ – film ska leva upp till de tidiga filmerna. Det är en underhållande äventyrsfilm kort sagt – men kanske inte så mycket mer än så. | |
Rebel Moon - Part 1: A Child of Fire | 2024-01-21 |
Nej, det här blev ju inte bra alls. Vanligtvis gillar jag Snyders filmer, och hans visuella datorspelestetik som gjorde ”Sucker Punch” så minnesvärd. Här fungerar det dock inte. Filmen är snygg, men persongalleriet på tok för tillspetsat men också ytligt (även för sci-fi) och handlingen likaså. När barnsliga one-liners börjar hagla under slutet av filmen får jag nästan nog inom mig, och hoppas att filmen snart är slut. Så illa är det. | |
Harmonica – En hämnare | 2024-01-08 |
Det blir inte mycket snyggare på film än så här. Vissa scener är som panoramatavlor som får liv och är nästan magiskt vackra. Det kan bli lite långsamt (den stämning som infinner sig i en biosalong är svår att väcka i liv på platt-TV) och Leones kvinnosyn var väl inte den mest uppdaterade (inte ens i en kontextknuten bedömning dvs att filmen gjordes i slutet på 1960-talet). Men det är bagateller. Det är trots allt den kanske mest episka western som har gjorts. Slutligen har vi Charles Bronson, och även om jag älskar Clint Eastwoods filmer med Leone är Bronson, med sitt mer hårdföra och mindre tvålfagra ansikte (än en ung Eastwood) faktiskt den optimala antihjälten i Leoneformat. | |
Morbius | 2024-01-08 |
Tyvärr, inget här som vi inte redan har sett hundra gånger. Det blir inte mycket mer generisk skräck / antihjälte – formulär 1A än så här. En uttråkad eftermiddag kan en alltid slå ihjäl 90 minuter och åtnjuta programenligt slashervåld (av det mer timida slaget) med övermänskliga kombattanter som a) har ihjäl ett oräkneligt antal poliser och skurkar samt b) pucklar på varandra som Tom och Jerry i diverse neonindränkta stadsmiljöer. Men för att återvända till kommentarens grundbult: inget här som vi inte redan har sett hundra gånger. | |
Midsommar | 2023-12-31 |
En svag tvåa. I ett försök att skapa en trolsk stämning lider filmen genomgående av allt för långa scener där många dessutom gränsar till ren idioti. En New Age – soppa med populärkulturella referenser till historisk vikingatid och nutida Ängsbackagalenskaper. Kan ses som en ofrivillig komedi som försöker chockera genom grafiskt övervåld men som inte desto mindre blir mycket förutsägbar (åtminstone för alla som har sett den betydligt bättre ’The Wicker Man’ från 1973). Att jag inte ger en etta i betyg är för att filmen inte är dåligt gjord tekniskt sett. | |
The Fountain | 2023-12-31 |
Poetisk och intellektuell science fiction med en ganska ung Hugh Jackman i huvudrollen. Det är inte episk Sci-Fi, utan mer av det lågmälda slaget och lite melodramiskt om den mänskliga viljan till evigt liv. Vacker på sina ställen, sentimental på andra är det en film som är mycket amerikansk i sin ansats och filosofiska utförande. Således inget fel på berättartekniken, men på något sätt en film som inte heller lyckas göra ett bestående intryck eftersom dess existentiella teman är så paketerade att det känns som att en har sett filmen förut. | |
Everything Everywhere All at Once | 2023-12-31 |
Ett spännande koncept vars utförande blir lite för långt och lite för rörigt. Att filmen kunde vinna Oscars kan jag inte riktigt förstå. Visst, den är kreativ, men samtidigt enformig och splittrad, med en humor som kanske fungerar bättre i Asien än i Europa. Bra skådespelarinsatser genomgående, men utifrån ett manus som blir enerverande i slutändan. En svag trea, med andra ord. | |
No Country for Old Men | 2023-12-31 |
En nutida klassiker! Hårdfört, brutalt, spännande kriminaldrama med en lakonisk, existentiell resonansbotten. Ett pärlband av fenomenala skådespelarinsatser – med Javier Bardem i täten – snyggt regisserade. När jag nu såg om filmen efter många år slog det mig även hur väl de episka vyerna och miljöerna används för att förstärka filmens ton och narrativ, lite som den nutida västern filmen är. | |
Rösten från andra sidan | 2023-11-12 |
En film som definitivt fastslår att 1970-talet var det bästa filmårtiondet. Filmen har så många symboliska lager att det är svårt att börja nysta i dem. Ruskig, krypande, suggestiv, med en fenomenal Donald Sutherland i huvudrollen. Filmen hade otur att komma ut samtidigt som Exorcisten, och borde ha en mer framträdande roll i filmhistorien än vad den har. | |
No Hard Feelings | 2023-11-12 |
Jennifer Lawrence är fenomenal vad hon är gör, men här är hon med i en film som är för tillrättalagd (förutom under den första halvtimmen) och för inriktad på nordamerikansk ungdom för att vara intressant för en tittarkrets i Europa. | |
Triangle of Sadness | 2023-11-12 |
En film som hoppar på vågen av kritiken av de superrika, och det av goda skäl. Dels är det socialt relevant, dels är det en tacksam grupp att göra löje av. Filmen är dock för lång, och den tappar rejält mot slutet. Men, ja, Woody Harrelson är fenomenal även om han har getts en karikatyrlik roll. | |
Turist | 2023-11-12 |
En film som rakt igenom är obekväm, och gottar ner sig i det. Det är så en frontalattack mot den pinsamma medelklassen, och kärnfamiljen så klart. Dessutom en effektiv kritik av turismen som priviligierad social praktik i samhället. Smart, men lite segt. Det långsamma tempot är så klart en dramaturgisk poäng. Obekvämheten ska kännas i kroppen. Vilket den gör. | |
Idiotrepubliken | 2023-11-12 |
Verkligen en smart idé om fördumningen genom sociala media och ny teknik, men utförandet är inte bra. | |
Döden i Venedig | 2023-09-09 |
En av de absoluta novellklassikerna, här i filmformat. Mycket av det existentiella faller av nödvändigt bort, och endast några av Gustave von Aschenbachs demoner kan adresseras adekvat (hans kreativitetskval tas upp, men ångesten över åldrandet är det värre med). Det är lite som Houellebecqs romaner, fast helt befriad från humor och självironi. Filmen lämnar också en något fadd smak i munnen nu när vi känner till regissören Luchino Viscontis agerande mot en ung Björn Andresen. | |
Avatar | 2023-09-09 |
En modern klassiker som jag gav höga betyg när jag såg den första gången. Efter att nu har sett om den är den kanske inte lika imponerande, men håller ändå än. Berättelsen är enkel, välvilligt orientalistisk och mycket bekant (’Horse’ med Richard Harris är och förblir den bästa filmen på temat). Det är strömlinjeformat men skickligt gjort (vilket ju är Camerons varumärke) och endast vid några få gånger blir det för stereotypiskt. På det hela en imponerande film även om det kanske är att ta i och kalla den för stor filmkonst. | |
Mission: Impossible - Dead Reckoning Part One | 2023-09-09 |
En film som lever mycket på att den lyckas återupprepa de tidigare filmerna. Det är sig likt, och så klart skickligt gjort, med en och annan hisnande scen förutom de programenliga långa actionscenerna. Tom Cruise vägrar att åldras i en utsträckning som nästan gör en nervös. Men filmen lider av att den saknar en riktig avslutning, det är ju endast första delen, och det kan inte ta bort känslan att en har blivit lite snuvad när en går ut från biosalongen. | |
Mission: Impossible - Fallout | 2023-08-01 |
Den sjätte i en lång serie med Tom Cruise, och ett lyft jämfört med den femte filmen. Däremot når den inte riktigt den frenesi som film tre hade, eller underhållningsvärde som film fyra hade. I övrigt är det mesta sig likt: omöjliga stunts som trotsar tyngdlagen, en evigt ung Tom Cruise, snygga miljöer och massor med action. Henry Cavills närvaro piggar upp även om hans rollkaraktär är lite överdriven. | |
Mission: Impossible - Rogue Nation | 2023-08-01 |
Mission Impossible - filmerna börjar så sakteliga bli karikatyrer på sig själv, där de spektakulära actionscenerna radas upp som uppvisningar i filmteknik och Tom Cruises villighet att själv göra farliga stunts, diskret inramat i en jovialisk anda som om det egentligen inte var på allvar (vilket det ju egentligen inte är). Det är absolut underhållande, och jämfört med den oinspirerade Spectre står MI5 sig väl. Samtidigt, det blir lite för artistiskt för filmens bästa, lite som en gourmérestaurang som slår en knut för mycket på sig själv. I synnerhet blir berättelse- och händelseförloppet lite för orimligt, även inom den genre som IM5 skriver in sig i. Snyggt men utan riktig nerv, skulle man kunna sammanfatta det hela. | |
Mission: Impossible - Ghost Protocol | 2023-07-26 |
Den fjärde i en lång serie med Tom Cruise. Mycket underhållande, även om den inte riktigt når upp till sin föregångare i serien. I synnerhet sticker hela den långa andra akten i Dubai ut: spännande och hisnande rakt igenom. Även första akten (i Moskva) och tredje (i Mumbai) håller hög actionklass. Det är väl i ärlighetens namn Michael Nyqvist som inte riktigt håller måttet som filmskurk. Samtidigt är hans rollfigur inte särskilt väl utformad av manusförfattarna. | |
SOPOR | 2023-07-26 |
En film som är lite för mycket politisk satir kring en viss tidsepok (kärnkraftsomröstningens era) och som försöker ironisera över för mycket. Det blir lite töntigt helt enkelt. Lena Nyman som en tre och ett halvt år gammal prinsessa fungerar inte alls, medan Brasse Brännström är bättre som den svenska kungen. Det roligaste är nog gestaltningen av moderaterna. |
Nästa sida »