Alla kommentarer avmyrslok

Ådalen 31	2007-04-28
En hel del storartade scener, särskilt i början - tvärtemot vad vissa kommenatorer tycks tycka uppskattar jag det faktum att Widerberg drar in så pass mycket vardag, humor och lojhet i berättelsen innan katastrofen. Det gör det ju genuint intressant och levande, och räddar filmen undan den tidstypiska propagandafällan. MEN - och det här är ett problem jag tycker hela tiden Widerberg har, möjligtvis med undantag för Kvarteret Korpen och Mannen på Taket - filmen har svårt att skilja på känslighet och sentimentalitet, och det sänker filmen en smula. Tumregeln är att man alltid ska tänka efter en smula innan man filmar lekande barn i såpbubbleregn och solsken, sliskdjävulen väntar alltid runt hörnet.
The Passion of the Christ	2007-04-28
Obehaglig på oerhört många plan. Det faktum att Mel Gibson har mycket svårt att tygla en tydlig antisemitism till exempel (och ja, jag vet; det dyker upp lite ädla judar och onda romare där på slutet, men jag ser det uteslutande som ett alibi för att Gibson ska slippa utnämnas till Riefenstahls mindre begåvades syssling). Ännu märkligare är väl bilden av kristendomen den här filmen - jag trodde nog faktiskt kärleksbudskapet var viktigare för övertygade kristna, inte brutal blodsromantik. Otroligt obehaglig och dum film.
Veronika Voss längtan	2007-04-28
Alldeles oerhört obehaglig skildring av cynism, drogmissbruk och psykisk sjukdom. Fantastiskt foto och bildlösningar, älskar också hur filmen pendlar mellan tämligen rakt berättad thrillerhistoria och hetsigt klippt skildring av extrema mentala tillstånd. Extremt händelserik, både vill och behöver nog se om den.
The Departed	2007-04-12
Lite besviken är jag - det är verkligen inte dåligt, men hemskt lättviktigt för att vara Scorsese. De första minuterna antyder ju att man skulle kunna få en nyanserad och intelligent skildring av den organiserade brottsligheten som i "Maffiabröder", men Jack Nicholssons ärkeskurk reduceras sen till en ganska hoppig och gapig....ja, just ärkeskurk. Alla karaktärer känns öht lite platta, och romansen i filmen gravt otrovärdig - men det är väldigt spännande och stundtals rejält svettigt. Jag gillade den nog mer än vad som framgår av den här kommentaren, fin underhållningsfilm, men...lite fånigt att det är detta Scorsese ska få Oscar för tycker jag.
Déjà Vu	2007-04-12
Bara marginellt smartare än att låta en treåring leka med en häcksax.
En obekväm sanning	2007-04-05
För oss icke-amerikaner känns naturligtvis det lite personkultiga inslaget kring Gore rätt fånigt, men det är också det ända jag har att invända. Omskakande, omvälvande och förmodligen livsnödvändigt. Svårt att inte drömma om hur USA hade sett ut om Gore hade blivit president istället för Nero Jr....
Twilight of the Ice Nymphs	2007-03-23
Betydligt ljusare och luftigare efter det kompakta mardrömsscenariot i Archangel, lite skönt - det är lika märkligt som vanligt, och det är svårt att avgöra i vilken grad Maddin är skämtsam eller bara rejält rubbad. Men det är naturligtvis som det ska vara, och jag tycker mycket om den här filmen - känns som att den pekar i en ny riktning vilket är skönt. Att fortsätta djupare ner i svärtan efter Archangel hade kanske varit jobbigt, synd att jag missade resterande Maddin-filmerna på Cinemateket. :/
Archangel	2007-03-23
Tämligen fantastiskt. Maddins filmer är bland det märkligaste jag stött på, en otroligt förvriden blandning av ironi, stumfilmskitsch (komplett med genuint sunkiga värderingar) och magvridande ångest. Kanske är det allra mest påtagligt i den här geniala och otäcka lite filmen, som allra mest påminner om att vara inlåst i en mörk liten låda och inte komma någonvart. Upprepningar, förväxlingar och ond bråd död.
Pao's Story	2007-03-22
Ehm. Inte alls särskilt intressant. Överdos på vackra naturlandskap och pittoreska urtidsbefolkningar tycker jag - plus att musiken ofta går över i irriterande pissig JC-etno. Men lite intressant är det onekligen när huvudpersonen (Pao?) kommer in till staden och möter det moderna Vietnam. Fina färger, men lämnar mig tämligen likgiltig.
Bröderna Mozart	2007-03-22
Ojämn men intressant och roande. Jag har ju lite hatkärlek till metafilmerier, och precis som alltid blir det av någon anledning rätt segt mot sluttampen och med onödigt många ovidkommande trådar - känns som Suzanne Osten kanske ville lite väl mycket här. Samtidigt känns filmen...sprudlande på något sätt, många udda och lekfulla infall.
Hero	2007-03-22
Svindlande vackert sceneri, och en minst sagt ambivalent inställning till Makten och Tyranniet.
Den siste samurajen	2007-03-22
Tompan rycker ut till försvar för en aristokratisk elit och ett efterblivet feodalt samhällssystem till tonerna av stegrande stråkmusik - nej, det är naturligtvis varken särskilt progressivt eller intelligent detta, MEN det är faktiskt spännande, underhållande och med en hel del fantastiska scenerier. Så jo, jag gillar den väl faktiskt. Även om den är rätt fascistisk och dödsromantisk i grund och botten.
Brottslig kärlek	2007-03-22
Just nu tänkte jag inte betygsätta så himla mycket, men eftersom det är så himla få betyg på den här blir det som en slags...eh, kundupplysning. Nå, jag har ju knappt sett något Carné, men tyckte mycket om Dimmornas Kaj och är väl lite besviken på den här mycket fria Zola-filmatiseringen. Naturligtvis borde jag betrakta den som ett självständigt verk, men jag kan inte riktigt låta bli att jämföra med romanen och hur illa Carné handskas med grundberättelsen. Camille är visserligen osympatisk och egoistisk i boken, men här blir han något av en uppblåst patetisk parasiterande pseudo-patriark med femåringens hela mognad och intelligens. Det är omöjligt att egentligen känna någon sympati för honom, för en enda sekund - och när både Laurent och Thérèse båda bara blir ett slags tragiska hjältar, förföljda av otur och ett orättvist samhälle tappar berättelsen egentligen all sin intensitet och sitt psykologiska djup. Det kanske är tanken, vad vet jag, ett slags kritik mot Code Napoleon eller något, men det gör filmen fattigare än vad den hade behövt vara. Och det är ju, som alla förstår, väldigt synd.
Mannen som visste för mycket	2007-03-21
Lorres karaktär är både skrämmande, charmerande och roande, och filmen är fylld av små lysande Hitchcock-scener - scenen i Albert Hall naturligtvis, men även hypnosscenen i kyrkan. Manuset är kanske lite osammanhängande, men det är å andra sidan så pass spännande och roande så att jag verkligen inte bryr mig det minsta.
Kika	2007-03-15
Tramsig och osmaklig våldtäktsscen, bisarra och osannolika vändningar, ännu mer bisarra och osympatiska karaktärer, och...tja, egentligen varken särskilt roande eller smart. Nej tack, Almodóvar.
Hotel	2007-03-15
Typ vad Gordyal sa. Magnifik inledning och upptrappning, men när man inser att det här är en film som nöjer sig med "smakfulla", "väl avvägda" hintar om något fasansfullt där ute i skogen blir det aldrig särskilt otäckt. Skräcken blir fånge i sin egen sparsmakade estetik.
Pans labyrint	2007-03-15
När jag har hunnit tänka lite på den här har jag nog kommit fram till att jag nog är lite besviken trots allt. Missförstå mig rätt, fantasivärlden är hisnande, snygg och gotisk på rätt sätt. Skildringen av det spanska inbördeskriget är oerhört grymt, hårt och drabbande. Men jag stör mig lite på att de känns som två olika filmerna - och det är klart att det SKA finnas en diskrepans mellan de två världarna, och fungera som en flickas flykt från en outhärdlig verklighet. Men ändå, det är något där som inte riktigt är tillfredsställande. Jagvetintevaddetärbaraattdetfinnsdär. Sen tycker jag nog fascisten är lite väl ond och fascistisk ibland, han blir lite för karikatyrartad.
Fearless	2007-03-15
Man får ta det för vad det är. Konfucius, moralism och brutna ben i en enda glad blandning - och det blir både underhållande, ett intressant icke-europeiskt perspektiv och ibland lite rörande. Men kanske inget jag skulle se om.
Utrikeskorrespondenten	2007-03-15
Mmm, jag gillar den här - fruktansvärt spännande och intressant samtidsskildring av hur USA måste ha betraktat det europeiska eländet strax innan helvetet bröt lös på allvar. Lite väl lång mot slutet kanske, men för det mesta en väldigt välgjord Hitchcock-thriller. Och underbart att se lite nederländska landskap från 40-talet. (Det är inget sexuellt alltså, det är bara något jag tycker om)
Them	2007-03-15
Wow. Ett västgötaklimax känns genuint tillfredsställande i jämförelse med det här risiga slutet. Klart det finns ett lätt spänningsmoment i vissa av de mer stressande jaktscenerna - men när "twisten" är så fruktansvärt mager och förutsägbar känns det inte särskilt belönande. Inte heller när man upptäckte att hela filmen i stort sett ÄR en enda lång jaktscen. Nej, det här känns riktigt risigt. Undvik.
Café Lumière	2007-03-15
Lite besviken är jag ändå. Hade väntat mig ett mer slående bildspråk, och handlingen är irriterande undanglidande. Ja, jo, jag fattar att det är tänkt att vara någon slags poäng men det stör mig ändock. Tjejen är gravid, sen letar de efter information om en taiwanesisk musiker, sedan är hon lite gravid och illamående igen, och sedan tycks inget av detta spela någon roll och karaktärerna drar omkring lite planlöst. Fina och starka scener finns förstås, men...njae. Jag är inte övertygad.
The Lodger	2007-02-13
Eh, jo, jag tyckte skådespeleriet kändes trovärdigt och naturligt.
The Lodger	2007-02-08
Och ja, Matti Bye är verkligen sanslöst begåvad.
Honor de cavalleria	2007-02-08
Scenen när Don Quijote och Sancho Panza badar är ju så fruktansvärt vacker, och hur Don Quijote tålmodigt förklarar att Gud har skapat det här vattnet, Gud har skapat det här vattnet för oss. Jag vet inte varför det är så fint, det bara är det. Solljuset, stillheten.
Alice in Wonderland	2007-02-08
En del oerhört vackra, drömska och lite obehagliga iscensättningar av de mer extraordinära episoderna i boken. Fruktansvärt osammanhängande dock. Debussy i bakgrunden lyfte förmodligen upp upplevelsen ett snäpp.
Uncle Josh at the Moving Picture Show	2007-02-08
Historiskt intressant och före sin tid så klart, men utförandet är fortfarande rätt trist.
De andras liv	2007-02-08
Tysk film har verkligen kommit starkt igen på sistone. Och det här är verkligen oerhört bra, kanske en femma vid en omtitt. När man läser lite för mycket historia är det lätt att ofrivilligt skaffa sig en lite relativistisk syn på totalitära stater, och DDR kan ju lätt framstå som en hyfsast sansad diktatur i jämförelse med t.ex. Sovjetunionen, Nazityskland, Nordkorea eller gudvetvad. Och med beundransvärd enkelhet bankar den här filmen in den ganska grundläggande insikten att en sådan relativistisk syn är fullständigt orimlig, och enbart leder till fullständig cynism. "En hyfsat sansad diktatur" är bara en omskrivning för ett vidrigt och ofritt samhälle. Fantastiskt skådespeleri för övrigt.
Honor de cavalleria	2007-02-08
Jo, men jag älskade det här. Det är klart att det extremt långsamma, neddragna tempot är rätt tålamodsprövande - men det känns ju alltid som att det finns en poäng med det. Ungefär så där stillsamt/tråkigt var det förmodligen att kuska runt på den spanska landsbygden på sextonhundratalet. Och jag uppskattar verkligen hur Albert Serra har plockat ner Don Quijotes grandiosa galenskap från yviga äventyr till att...liksom ligga inombords, den yttrar sig mest i att han ser saker som Sancho Panza inte ser. Om det sedan är vanföreställningar eller en djup tilltro till tillvaron han ger uttryck för får man väl komma fram till själv (eller helt enkelt byta åsikt om från scen till scen) - och det finns så många starka scener där Don Quijotes tilltro till tillvaron byts ut mot en slags förtvivlad misstro, och de är också svidande vackra. Det är inte "underhållande" i den bemärkelsen att man tuggar popcorn och skrattar så att colan strömmar ut ur näsan, men det är djupt mänskligt och jag känner mig onekligen som en rikare människa efter att ha sett det här.
The Lodger	2007-02-08
Oerhört suggestiv och stilsäker inledning - utan att vara någon expert på brittisk stumfilm (jag har knappt sett något när jag tänker efter) förvånades jag över hur visuellt avancerad den var, inledningen kändes nästan i klass med den tyska expressionismen. Sen kan man ju tycka att mellanpartierna tappar lite, och att den här filmen säkert hade tjänat på att kunna förlita sig på dialoger istället för mimik, men slutet är väldigt spännande och skådespeleriet känns väldigt trovärdigt och naturligt.
Suicide Club	2007-02-07
Höga förväntningar, efteråt var jag konfunderad, lite äcklad och visste inte riktigt vad jag tyckte. En del intressanta grejer, men väldigt förvirrande handling - jag misstänker att det inte enbart är kulturspecifikt, utan snarare har sin rot i taffligt historieberättande. Det brutala våldet kändes emellanåt berättigat, emellanåt som rent effektsökeri, och tja... en förvirrande film, men jag skulle kunna tänka mig att se den igen. Det känns faktiskt som att den är värd det, mitt i all sin förvirring.

Nästa sida »