The Bread of Those Early Years | 2016-01-09 |
Storstaden med dess olika avancerade transportsystem tjänar som fond och bryter oavbrutet in i den egenartade multimodala iscensättningen. Filmen har ett speciellt fjäderlätt svårmod som även återfinns i Guy Gilles filmer. |
De laglösas gisslan | 2015-05-26 |
Ett av den klassiska Hollywoodfilmens mest eleganta exempel på rumslig kontinuitet. Den enskilda bildrutan begravs i sekvenser där ytor, ting, kroppar och skikt varieras och relateras till varandra. |
Oxhide | 2014-02-11 |
Det här är en lågbudgetproduktion på grynig digitalvideo med ett stramt koncept i hur bild, tid och rum interagerar och med en berättelse om de ekonomiska drivkrafternas logik. Iscensättningen består av täta statiska bilder vilket utifrån produktionens omständigheter ter sig närmast deterministiskt. Det finns enbart en interiör, den lilla lägenheten, och enbart en filmarbetare, den 23-årige regissören Jiayin Liu som i flera av scenerna själv agerar i sceneriet. Samtalen i filmen kretsar kring familjeföretagets överlevnad och det faktum att Jiayin Liu behöver växa. En film som på flera plan är förankrad i de materiella förhållandena. |
Three Daughters | 2012-05-08 |
En stor portion formmässig stringens vad beträffar bildens relation till ljudet, med allt vad det innebär. |
Länge leve kärleken... | 2011-12-22 |
Det är angenämt att slippa Woody Allens ständiga refererande och istället få ta del av en diskussion om Pablo Picasso och Henri Rousseau, som dels säger något om filmens karaktärer men kanske framförallt om filmskaparen Pialat själv och hans estetiska strategier. Den bästa film som jag sett av honom är La gueule ouverte där han lyckas sänka hastigheten i klippningen och öka hastigheten i den invecklade regin. |
Lätting i lumpen | 2010-08-20 |
I tramsigaste laget. |
Att vara eller icke vara | 2010-05-14 |
Manuskriptet är så välskrivet och finessrikt att jag stundtals varken vet ut eller in, dessutom är även genomförandet utfört med en sällsynt precision och kontroll. |
Efterskörd | 2010-03-20 |
Som ofta när det gäller Vardas dokumentärfilmer: Nyfiket, välklippt, självreflexivt och socialt medvetet. |
The Museum and the Fury | 2010-01-12 |
I all sin svärta seglar denna film upp som en av de mest livsbejakande jag sett. |
Strange Victory | 2010-01-12 |
Jag tror att filmen hade kunnat bli ännu bättre om den hade problematisera den amerikanska rasåtskillnaden och satt den i sin historiska kontext, istället för att endast göra jämförelser till Nazityskland. Som en presentation av problemet är den dock bra, klippningen är sylvass. |
Jag är en förrymd kedjefånge | 2009-12-02 |
Jag tror att den välarbetade ljudläggningen, som nästan helt saknar orkestrerad filmmusik och ofta lyfter fram vissa karakteriserande ljud, är en viktig askepkt till varför filmen har det goda ryktet den har. Hackor slås mot sten, hundar flåsar, kedjor rasslar. I övrigt märks Pre-code-andan i hur filmen behandlar sociala baksidor av det amerikanska samhället utan att ta särsklit mycket hänsyn till censuren, och tydligen lyckades den skapa en opinion mot denna typ av kedjefängelser. |
M | 2008-03-08 |
Ett konsekvent och mycket systematiskt filmberättande. |
Min fru går igen | 2008-02-04 |
Innehållet fick mig inte att bli eld och lågor, men det var trevligt att se hur oerhört välklippt filmen var. Inte lika bra som monstret Kort möte. |
Ensam mot alla | 2007-10-30 |
Nog trodde jag att Herostratos skulle få en mer värdig filmatisering än såhär. Detta är en i raden av overkill-filmer med lite mer ambition än vanligt, som faller på grund av total brist av vördnad inför mediet. Att filmen skapar en mycket påträngande och obehaglig stämning ska jag inte ta ifrån den, men det väger lätt när den mest misshandlar sig själv. |