Kom ihåg mig
Glömt lösenord Logga in
Ange din e-postadress så skickas du en länk där du kan återställa ditt lösenord...
Inloggning Skicka

Hasardspel på vita duken: en spegel av samhället

2024-04-18
Hasardspel har länge varit ett intressant ämne i svensk film, en spegel av samhällets attityder och realiteter kring spel. Från tidiga klassiker till moderna skildringar har den svenska filmen utforskat spelandet, både för att underhålla och kommentera.


I en tid då fler och fler söker sig till casino utan svensk licens blir det allt viktigare att granska hur filmen formar vår uppfattning om hasardspel. Vad säger dessa porträtt om vår relation till spel och hur står de sig mot verkligheten?

Från klassiska filmer till moderna skildringar

Hasardspel har varit ett återkommande tema i svensk film under lång tid. Tidiga klassiker som "Leva på hoppet" från 1951 skildrade spelandet som en lockelse men också en fara. Här porträtterades karaktärer som förlorade allt på spel, en varning för riskerna.

Med tiden har skildringarna blivit mer nyanserade. Filmer som "Tjena Dolly" från 1978 visade hasardspel som en del av den undre världen. "Sökarna" från 1993 utforskade istället spelandet som en flykt från vardagen. På 2000-talet har filmer som "Hassel - Privatspanarna" från 2012 och "Snabba Cash" från 2010 kopplat hasardspel till kriminalitet och penningtvätt. Samtidigt har andra verk som "Dröm vidare" från 2017 behandlat ämnet mer symboliskt, som en metafor för livets osäkerhet.

Hasardspel i svensk litteratur: en jämförelse med filmen

Medan hasardspel har varit ett populärt tema i svensk film har det också utforskats flitigt i litteraturen. Från klassiska romaner till moderna noveller har svenska författare använt spelande som en lins för att undersöka samhället och människans natur.

En tidig skildring finns i Hjalmar Söderbergs roman "Doktor Glas" från 1905, där huvudpersonen besöker ett illegalt spelställe. Här kopplas spelandet till dekadens och moraliska förfall, ett tema som återkommer i många senare verk. I Per Anders Fogelströms "Mina drömmars stad" från 1960 spelar hasardspel en central roll i skildringen av Stockholms undre värld i början av 1900-talet. Spelet framställs som en lockelse men också en destruktiv kraft som drabbar de fattiga hårdast. Mer moderna skildringar hittas i Jonas Gardells "En komikers uppväxt" från 1992, där spelandet är en del av huvudpersonens trasiga uppväxtmiljö. Här blir spelandet en symbol för utsatthet och brist på kontroll.

Litteraturens nyanserade bild jämfört med filmens

Jämfört med filmens ofta dramatiserade skildringar tenderar litteraturen att ge en mer nyanserad bild av hasardspel. Medan filmen fokuserar på spänning och underhållning har böckerna mer utrymme att utforska de psykologiska och sociala aspekterna av spelandet.

Karaktärerna i böckerna är ofta mer utvecklade, med spelandet som en del av deras komplexa personligheter och livsöden. Konsekvenserna av spelberoende skildras mer ingående, liksom spelandes roll i samhällets utsatta skikt. Samtidigt finns det likheter mellan de två konstformerna. Både film och litteratur använder ofta hasardspel symboliskt, som en metafor för livets osäkerhet eller för karaktärernas inre konflikter. Och båda kan riskera att glorifiera eller romantisera spelandet, även om litteraturen generellt har en mer problematiserande approach.

Hasardspel på vita duken kontra verkligheten

Medan filmens skildringar ofta är dramatiska och spännande ser verkligheten annorlunda ut. Att spela på onlinekasino är idag vanligare än någonsin, med över en tredjedel av spelare som söker efter casino utan svensk licens. Men till skillnad från filmens karaktärer som ofta förlorar allt, har verkligheten blivit mer reglerad. Den svenska spellagen från 2019 kräver licens för alla som riktar sig mot den svenska marknaden. Samtidigt har Spelinspektionen strama regler kring bonusar och marknadsföring.

Ändå kvarstår utmaningar. Trots lagar och restriktioner söker många sig till olicensierade kasinon. Och medan filmen kan varna för riskerna, kan den också glorifiera spelandet. Det är en balansgång som kräver ansvar från både filmskapare och spelbranschen.

Onlinekasinon och den svenska spelmarknaden

Framväxten av onlinekasinon har revolutionerat den svenska spelmarknaden. Med förändringar i spellagen 2021 kan nu utländska aktörer söka svensk licens, vilket ökat tillgängligheten. Samtidigt har trenden med casino utan svensk licens vuxit. Detta är mycket olikt filmens värld. Istället för dramatik och stora förluster handlar det om reglering, ansvar och konsumentskydd.

Spelinspektionens regler är strikta. Den 3 sekunders-regeln för spelautomater syftar till att minska riskerna för spelproblem. Insättningsgränser på 5000 kronor per vecka och bonusbegränsningar på 100 kronor är andra exempel. Överträdelser straffas med höga böter.

Men utmaningarna kvarstår. Många spelare söker sig ändå till olicensierade kasinon, kanske lockade av bonusar och frihet. Här har både branschen och samhället ett ansvar att informera och skydda.

Nya perspektiv på en tidlös lockelse

Hasardspel fortsätter att intressera, både på film och i verkligheten. Det är en tidlös lockelse, ett hopp om snabba pengar blandat med risken att förlora allt. Filmen fångar denna spänning, om än i dramatiserad form.

Men i en tid av onlinekasinon och förändrade lagar blir det allt viktigare med nya perspektiv. Framtida skildringar kanske kommer att reflektera denna verklighet, med fokus på ansvar och konsekvenser snarare än dramatik.

I slutändan är hasardspel ett komplext ämne som berör många. Det är en industri, ett nöje, ett problem och en fascination. Att navigera detta kräver kunskap, ansvar och öppenhet från alla inblandade - från filmskapare till spelare och beslutsfattare. Kanske kan filmen, med sin förmåga att engagera och beröra, spela en roll i att forma framtidens syn på hasardspel. Inte genom att glorifiera eller döma, utan genom att nyansera och väcka tankar. För i en värld av ständig förändring är perspektiven viktigare än någonsin.

Skriven av: William Nord