RecensionBristande bevis
När Jennifer Crawford kommer hem från ett av sina hemliga möten med sin älskare, konfronteras hon av sin make - den (framgångs)rike ingenjören Ted Crawford (Anthony Hopkins) - som skjuter henne i huvudet. Makarnas trädgårdsarbetare meddelar polisen som anländer med full insatsstyrka, inklusive gisslanförhandlaren Rob Nunally (Billy Burke). Crawford erkänner att han skjutit sin fru (som hamnar i koma) och låter sig arresteras av Nunally - som råkar vara hans frus älskare.
Eftersom Crawford har lämnat ett skriftligt erkännande och väljer att representera sig själv i rätten utgår alla från att han skall gå direkt i fängelse utan att passera gå. Den unga och kaxige stjärnåklagaren Willy Beachum (Ryan Gosling - \"Half Nelson\" med flera) accepterar fallet som sitt sista uppdrag som stadsåklagare. Han har nämligen precis rekryterats av en toppfirma och har inte råd att ta några risker och riskera sin framtida karriär. Ted Crawford har dock andra planer. Han är en perfektionist och en lätt psykopatiskt lagd byggingenjör som har känt till sin frus affär ett bra tag. Crawford har noggrannt planerat sin stora hämnd och innan någon vet ordet av har alla bevis mot honom ogiltigförklarats. En praktskandal ligger nära till hands för samtliga inblandade.
\"Fracture\" (med den spännande svenska titeln \"Bristande Bevis\") är en skickligt planerad kriminal-pusseldeckare, åtminstone själva brottet och dess lösning är stiligt uttänkt. När det kommer till resten av handlingen haltar den däremot rejält. Den nonchalanta medelklassåklagaren Beachum är tänkt att vara en slags modern mix av James Dean och James Bond, men Ryan Gosling hanterar rollen dåligt och hans märkliga, stundtals påfrestande skådespeleri skär sig liksom mot den övriga ensemblen. Rosamund Pike (\"Die Another Day\", \"Doom\" med flera) spelar Beachums miniboss/mentor på den nya firman, en roll som är rätt märklig redan från början men blir ännu märkligare när de två blir ett par fortare än någon hinner säga \"jobbetik\". Sir Anthony Hopkins sköter sig helt okej, men det börjar bli irriterande att han inte kan lägga sin roll som Hannibal Lector bakom sig. Här får vi bevittna ännu en urvattnad tolkning av hans kända paradroll.
Filmen är regisserad av en viss Gregory Hoblit, som är mest känd för att ha regisserat \"Primal Fear\" och en hel del polisserier som \"NYPD Blue\", \"L.A. Law\" och den gamla klassikern \"Hill Street Blues\". Personregi verkar kanske inte vara hans starka sida då de kända skådespelarna alla presterar under sin förmåga. De övriga, från filmindustrins mer undangömda hörn, vinner inte heller några priser (särskilt inte C-skådisen Billy Burke). Av någon anledning verkar Hoblit fokusera mycket på ansiktsskådespeleri och det tuggas tuggummi, blinkas, nickas och lyfts på ögonbryn mest hela tiden, särskilt från Goslings sida. Överlag saknas den där fingertoppskänslan som spelar en särskilt viktig roll i pusselfilmer. Regissören spenderar lite för mycket tid på att plantera klumpiga spår och för lite tid på att få historien och karaktärerna att hänga ihop. \"Bristande Bevis\" är filmversionen av en på måfå utvald kioskdeckare. Den är ganska spännande och engagerande fram till den slutgiltiga pusselbiten är lagd och lämnar en därefter likgiltig och tom.
