RecensionGod of Gamblers
Jag kommer ihåg dagen då jag fick hem \"God Of Gamblers\" som det vore igår. Aldrig förr hade jag väntat så spänt på en film. Besatt var rätt ord att kalla mig efter jag sett trailern. Den ljuva musiken dundrade kvar i huvudet i flera dagar efteråt och Chow Yun Fats prestation i bara trailern fick mig lycklig. När jag äntligen sett den så blev jag allt annat än besviken och för en gångs skull så uppvägdes mina förhoppningar till fullo. Den är i särklass en av de bästa Hong Kong produktionerna jag någonsin sett och fortfarande tycker jag att den är lika bra varje gång jag ser den. Detta är den ultimata Hong Kong filmen.
Chow Yun Fat spelar Ko Chun, en nästan mytomspunnen man som fått sitt namn \"God Of Gamblers\" just på grund av att han är så gott som oslagbar i spel. I filmens första skede får vi följa Ko Chun i en match mot en Japansk motståndare. Utan större ansträngning slår Ko Chun honom med stor marginal. Därefter tar han emot ett jobb som förloraren erbjuder honom. Detta jobb går ut på att Ko Chun ska möta en man vid namn Chan i en stor match.
Men innan han kan fullfölja matchen mot Chan så råkar han ut för en olycka. Han faller ned för en brant sluttning då han råkar i en fälla som någon satt upp på vägen. Ko Chun landar med huvudet på en sten och tappar medvetandet. Han upptäcks av en ung man vid namn Knife (Andy Lau) som även riggat fällan, den var dock inte ämnad för honom. Knife bär med hjälp av sin trogne vän Crawl (Ronald Wong) och sin flickvän Jane (Joey Wong) hem Ko Chun till sitt hem för att låta honom återhämta sig där.
När Ko Chun vaknar upp är hans tillstånd inte samma som innan. Han har mentalt blivit som ett barn. Detta tillfälle utnyttjar Knife då han vet att Ko Chun har en ganska stor summa pengar på sig, och själv är han så gott som pank. På alla möjliga vis försöker både Knife och Crawl lura till sig pengarna, dock utan att lyckas. Tillslut upptäcker de ett annat sätt att tjäna pengar på Ko Chun, då han fortfarande har kvar sin suveräna förmåga för spel. Men att få ett barn att göra som man vill är kanske inte i det lättaste laget och för att Ko Chun ska ställa upp på deras villkor kräver han att alltid att ha en speciell sorts choklad till hands. Därav får han namnet \"Chocolate\" av Knife.
Men det är något ingen av dem är medvetna om, Ko Chun har en del mäktiga fiender som börjar få nys på hans tillstånd och ser nu sin chans att göra slut på honom. Snart hamnar de i en situation där alla deras liv står på spel. Ska de klara sig ur knipan de hamnat i och kommer Ko Chun någonsin kunna bli återställd så att han kan möta Chan i stormatchen?
Storyn, actionscenerna, skådespeleriet, musiken ja allt är perfekt sammanfogat och man kan inte göra annat än att beröras av dess gudomlighet. Allting är komplett och filmen innehåller alla element den behöver och också i rätt mängd. De flesta karaktärerna är oerhört intressanta och välporträtterade, ingen av dem kändes som onödig uppfyllnad utan alla tillförde något av värde.
Hur bra Chow Yun Fats insats var kan jag beskriva på en oändlig hög papper men jag ska försöka sammanfatta det kort istället. Hans karaktär är till en början allvarlig men ändå omtänksam. Hans personlighet förändras radikalt efter olyckan och då tar hans komiska talanger fart. Jag gillar både hans personligheter men föredrar den senaste där han verkligen får lysa med vilken känsla för skådespeleri han har. Han lyckas prestera det bästa i både dramatik och humor. Om det inte är nog med det så ses han även i en rad makalösa actionscener som verkligen får adrenalinet att börja pumpa. Hans skådespeleri är en fantastisk syn som man njuter av från början till slut, tack vare honom kunde jag ryckas med i filmen och dess handling. Utan honom hade filmen haft ett stort tomrum som ingen annan skulle kunna fylla.
Andy Lau är den som har näst störst roll och han skötte sig utomordentligt filmen igenom. Hans karaktär hade många sidor, han var girig samtidigt som han var omtänksam och humoristisk. Alla delar passade honom bra och jag såg inget negativt alls med hans insats. Bitvis var det han som styrde filmen men oftast kom han i skymundan av Chow Yun Fat. Även Andy ses i ett par läckra actionsekvenser men han är något av ett klantarsle i dem. Alltså inte den triadkillen man är van vid att se honom som. Detta var inte på något sätt negativt utan det är kul att se folk i lite omväxlande roller.
Ja det var Andy Lau och Chow Yun Fat som var filmens ledstjärnor men förutom dem så fann det även en del andra intressanta skådespelare. Joey Wong spelade Andy Laus flickvän och gjorde det också bra. Jag har aldrig klassat henne som en favoritskådespelare men visst är hon duktig. Detta var dock inte den bästa rollen som jag sett henne i men den var mer än godkänd. Hennes karaktär var väl något virrig men huvudsaken är väl att hon skötte det bra.
Några andra trevliga ansikten som dök upp var bla. Shing Fui precis i en sådan roll som är van att se honom i. Alltså en ganska kallhjärtad sådan. Han spelar väldigt realistiskt och inte är det svårt alls att tänka sig honom som en triadmedlem i verkligheten. Det är ju för den delen också sant då folk ofta har sett honom ta emot skyddspengar och dylikt. Ng Man Tat hade en relativt liten men ändå värdig roll som en grym triadledare. Jag har alltid gillat honom skarpt och han gjorde mig knappast besviken här. Är iofs oftast van vid att se honom i mer komiska roller men denna passade honom också fint och inte heller hos honom hittade jag något negativt att tillägga.
Ronald Wong spelade Andy Laus kompis och följeslagare, har inte sett honom i speciellt många roller tidigare men jag har alltid gillat honom. Han är ju ingen skådis som kan lysa med någon stjärnstatus direkt men visst är han duktig och underhållande. Det är väl det som är det viktigaste(?). Den personen som enligt mig hade den bästa birollen var dock Charles Heung som spelade Chow Yun Fats livvakt \"Dragon\". Trots att han inte hyser några suveräna talanger så uppskattade jag hans bidrag till filmen mycket. Till den största delen var det actionscener han medverkade i och visst höjde han dem till en klass för sig.
Vad skulle en film som handlar om en spelkung vara utan spelande? Ja det kan jag inte svara på då jag ännu inte sett en sådan men i vilket fall så bjöds det på en hel del rafflande spelsekvenser i \"God Of Gamblers\". Jag är själv inget för sådan underhållning och än mindre kan jag reglerna om det i Asien. Men snacka om att man rycktes med i dessa scener, tillsammans med musiken, Chow Yun Fat och extraordinära kamervinklar så såg det helt oemotståndligt ut. De scenerna var väldigt mäktiga och man kunde inte göra annat än att njuta.
Utan actionscener så hade antagligen filmen känts lite väl uttjatad i längden men som tur var så innehöll filmen flera rafflande och intensiva actionsekvenser. Wong Jing har knappast sparat på krutet och det var en hel del människor som ficka sätta livet till under filmens gång. Inte heller har det snålats med blodet, oftast sprutade det på de mest eleganta vis i härliga kameravinklar. Många av dessa scener påminde mig starkt om de som syns i John Woos äldre actionfilmer och då kan det ju knappast vara negativt.
En annan viktig detalj att nämna är själva soundtracket som är signerat Lowell Lo. Det passar perfekt in till var scen och höjer värdet rejält. Det tillförde lika mycket till de känslomässiga scenerna som till de mer actionpackade och humoristiska. Det är ett soundtrack som är värt att döda för och det väcker sådana känslor till liv som inte går att beskriva. Lyssna och njut är min beordran.
Detta är en film som jag rekommenderar alla att se, om ni gillar asiatisk film eller ej spelar ingen roll, alla bör älska den. Jag har svårt att tro att någon egentligen kan ogilla den, dem förstår jag mig inte på alls på. Slutbetyget blir självklart en 5 poängare men jag hade gärna gett högre om jag kunnat. Jag ska tillägga att Mei Ahs dvd utgåva inte är helt oklippt, det är ungefär 15-20 minuter som saknas som finns med på deras Vcd utgåva. Själv har jag dvd versionen men föredrar dock den på Vcd. Det som är bortklippt är mest saker som har med handlingen att göra, för mig väldigt intressanta saker men inte helt nödvändiga. Så egentligen spelar det ingen roll vilken version ni ser, det viktiga är att ni uppskattar filmen som det mästerverk den är.
