Kom ihåg mig
Glömt lösenord Logga in
Ange din e-postadress så skickas du en länk där du kan återställa ditt lösenord...
Inloggning Skicka

RecensionDen tredje vågen



Efter Noll Tolerans (1999) och Livvakterna (2001) kommer här den tredje filmen om den stenhårde men något socialt obegåvade Johan Falk (Jakob Eklund) som ännu en gång hamnar i ett knivskarpt läge. Han är nu inte längre anställd av Göteborgspolisen, utan följer istället med sin sambo Helén (Marie Richardson) och hennes dotter på affärsresor runt om i Europa. När de kommer till Haag bestämmer sig Johan för att äta middag med sin gamla chef Sellberg (Lennart Hjulström) från Göteborgspolisen, som numera är stationerad på Europol och ansvarig för att stoppa den organiserade brottsligheten i Europa. Men det blir en våldsam middag där en mystisk kvinna (Irina Björklund) kommer in med nyckeln till att stoppa människohandeln i Europa och en yrkesmördare som ligger hack i häl. Mot sin vilja blir Johan indragen i en skottlossning som blir början till en serie våldsamma händelser…

[-]Den tredje vågen är långt ifrån lika bra som de föregående filmerna, mycket på grund av att man nu för första gången gått utomlands. Det som tidigare kändes unikt med konceptet var den actionartade handlingen som var som tagen ur Hollywood men ändå helt svenskproducerad. Nu utspelar sig större delen av filmen runt om i Europa vilket gör att filmen blir mer alldaglig och lik många andra. Därför sjunker kvalité och omdöme på detta område.

Jakob Eklund fortsätter i samma stil som tidigare. Han kommer alltid vara den perfekta Johan Falk, så hos honom finns det inget att klaga på. Men i vissa scener kan jag störa mig på mer kända Marie Richardsons agerande som inte är lika trovärdigt som tidigare. Kanske hade hon svårt att spela mot sin man, hon är ju gift med Jakob Eklund i verkligheten. Irina Björklund har jag aldrig sett på film tidigare och jag kan inte säga att det var något skådespel som jag blev jätteimponerad av. Man får väl nöja sig med klassikern Lennart Hjulström.

Har skaparna Anders Nilsson och Joakim Hansson tröttnat på konceptet tro? Är det bara pengarna det handlar om nu? Gör de filmer bara för att de kan? Ja frågorna är många varför den här filmen inte håller måttet med sina föregångare. Men jag antar att svaret ligger i det faktum att den inte blev tillräckligt nyskapande och konceptet är för uttjatat i publikens ögon. Dock ger jag den ändå en trea tack vare Jakob Eklund och Lennart Hjulström. Dessutom är scenografin väldigt bra, även om man skulle behållit konceptet inom Sveriges gränser.