Kom ihåg mig
Glömt lösenord Logga in
Ange din e-postadress så skickas du en länk där du kan återställa ditt lösenord...
Inloggning Skicka

RecensionShutter Island



Jag ville verkligen gilla Shutter Island, jag verkligen ville det. Scorsese har aldrig riktigt imponerat på mig, mest då jag inte är speciellt fascinerad av Maffia-filmer över lag. DiCaprio har jag aldrig heller riktigt fattat tycke för även om jag tycker han gör intressanta val och har fått en karriär på sina egna villkor och växt mycket som skådis sen Titanic för 13 år sedan. Men jag kunde inte, det gick inte, Shutter Island blev tyvärr för mig ännu en axelryckning.[*]

I Shutter Island får vi se Edward Daniels eller, som han kallas mesta delen av filmen, Teddy, spelad av Leonardo Dicaprio, och hans partner Chuck Alue (Mark Ruffalo) komma till mentalinstutionen Ashecliffe som ligger på det så kallade Shutter Island som ligger i närheten av Boston. De har kommit dit då de ska undersöka fallet med en patient som har försvunnit under mystiska omständigheter. De blir inte speciellt väl mottagna och det känns som att läkarna vet mer än de är villiga att berätta för Teddy och Chuck. När sen Teddy och Chuck får höra talas om den mystiska patient 67 som läkaren förnekar så börjar ännu fler gåtor komma fram och de gör det till sitt jobb att ta reda på vad som egentligen händer på ön, vem som egentligen är vem och verklighetsförankringen börjar allt mer suddas ut för våra huvudkarktärer.

Det är storyn till Shutter Island kortfattat. Mer skulle man kunna berätta men för en film som är 2 timmar och 10 minuter lång exklusive eftertexter så känns manus väldigt genomskådligt och känns väldigt tunt, ironiskt nog. Nu har jag ju inte läst boken som filmen är baserad på men det känns som att hela berättelsen gör sig bättre berättad i det formatet än som just film. Inte för att de tappar bort en massa saker och det känns inte som att mycket ”fattas” men just hela berättelsen passar som sagt säkerligen bättre i bokform än som filmform.

Dock finns det ju alltid plus och så även i denna. Jag skrev att jag haft svårt för DiCaprio och denna filmen får mig inte att gilla han mer, men de andra skådisarna, wow är allt jag kan säga. Mark Ruffalo, som jag mest sett i romantiska komedier, överraskade mig något enormt som Teds kollega Chuck. Hade gärna sett att Mark och Leo bytt roller, hade troligen blivit mycket bättre då kan jag tänka mig. Ben Kingsley, som på senare år lekt med bland andra Uwe Boll och inte gjort något direkt minnesvärt, kommer här tillbaka i en roll som han fullkomligen äger upp. Sen har vi ju även ”vår egen” Max Von Sydow och ja, han sköter sitt jobb som en av läkarna fantastiskt bra.

Rent filmiskt då? Jo, fotot är lysande och jag kan säga att har du tillgång till Blu-ray, se filmen på det för bilden är fantastisk, man kan se vartenda litet dammkorn och sånt uppskattas. Musiken är i sammanhanget fungerande men inget som satte sig på minnet, fast skulle man vissla temat till Shutter Island skulle folk nog undra om man inte själv borde hamna där.

Sen är jag en sucker för den sortens miljöer de använder sig av, ett i princip fängelse på en ö, isolerat och jävligt. Och sen allt som finns på ön, skulle gärna sett en längre version så man fått se mer av ön. Hade struntat i om de gjorde nånting, de kunde bara käka en glass så länge man fått se mer av ön, men man kan ju uppenbarligen inte få allt man önskar sig.

Så slutord då. Shutter Island är en film som i mina ögon hade massa potential som tyvärr slarvades bort. Mitt största problem jag hade var att den första timmen var fantastisk men sen flippade det ur och filmen tog exakt den väg jag INTE ville den skulle ta plus att det kan vara den ojämnaste filmen jag sett sen The Abyss då den likt nyss nämnda film har scener som är 5/5 material och vissa scener som är 1/5 material, hade det inte varit för det så hade detta varit en stark 4. Nu blir det tyvärr inte så, utan den får bara en tvåa. Synd, för jag hoppades verkligen på DiCaprio och Scorsese-kombon denna gången.