Kom ihåg mig
Glömt lösenord Logga in
Ange din e-postadress så skickas du en länk där du kan återställa ditt lösenord...
Inloggning Skicka

RecensionThe Last Airbender



The Last Airbender är en historia om magi, vänskap, hjältedåd och en resa för att finna sitt öde. Det är i alla fall vad den försöker vara. Och efter att ha sett trailern kan man nästan tro att det stämmer. Men The Last Airbender är i själva verket något helt annat: ett överdimensionerat avsnitt av Krigarprinsessan Xena.[*]

Handlingen? Jo, mänskligheten är indelad i nationer som var och en hör ihop med ett av de fyra elementen. I varje nation finns ”Benders” som kan styra sitt respektive element; Firebenders kan kasta eld, Waterbenders kan få vatten att frysa, osv osv. Nationerna levde i fred tills ”Avataren” som kan styra alla fyra elementen försvann. Nu har Eldnationen gått på krigsstigen och försöker erövra de andra nationerna. Det kanske låter som ett dataspel från 1994, men det är faktiskt upptakten till en film av M Night Shyamalan, skaparen till Sjätte Sinnet och Unbreakable. (Otroligt men sant.)

Karaktärerna då? Njae. De känns mest som pepparkaksgubbar; skapade med hjälp av förutbestämda formar och sedan serverade i en enda hög. Den äventyrslystna flickan, den beskyddande pojken, den godhjärtade hjälten, den vise mästaren, och de sedvanliga elakingarna. Precis så platta är de.

Och som om det inte vore nog att karaktärerna bara är en hög generiska fantasyfigurer… man har klämt in en lika trist kärlekshistoria. ”Pojke möter flicka. De blir kära.” Jag skojar inte. Detta är vad berättarrösten talar om för oss. Sedan följer ett litet montage där vi ser hur kära de är, och sedan skall vi tydligen bry oss om dem. Gäsp.

Detta är ett genomgående problem i filmen; vi väntas bry oss om vad som händer med huvudpersonerna, men vi får aldrig tid att lära känna dem, vilket krävs för att vi skall kunna bry oss. Det verkar som om vi redan borde ha känt dem innan filmen börjar, som när man sätter på TV:n och hamnar mitt i säsongsavslutningen på en serie man aldrig har sett förut.

Vi kan ta några rader om det positiva i filmen. Det är kul att återse Dev Patel från Slumdog Millionare som en av de onda. I en annan roll ser vi intressant nog Aasif Mandvi från Jon Stewarts kända satirprogram The Daily Show. Sedan finns det gott om stridsscener där klassiska Kung Fu-tekniker blandas med färgglada specialeffekter; producenterna hade i alla fall bra programmerare.

Överlag finns det ingen anledning att se The Last Airbender. Söker man vackra Kung Fu-scener föreslås Hero. Söker man ett storslaget äventyr föreslås Sagan om Ringen. Söker man vanlig lättsam eskapism föreslås Harry Potter. Eller varför inte Xena...

Vad är lägsta möjliga betyg…? Jaså etta…? Ja, då blir det en etta då.