RecensionMannen med den gyllene pistolen
[-]\"The Man With the Golden Gun\" är utan tvekan den bästa Bondfilmen hittills i filmserien. Alla viktiga bitar existerar och fungerar, vilket gör helhetsupplevelsen klassiskt skön.[*]
Här existerar vackra kvinnor i alla hårfärger, spännande biljakter, humoristiska oneliners, den stenhårda antagonisten Scaramanga, mäktig beundran mellan gentlemän, kinesisk karate, tillspetsade båtjakter, ett himmelskt örike, ogreppbara tekniska hjälpmedel (för året 1974), Roger Moore i storform, en fräscht franskbrytande dvärg och det svenskinfluerade genom Britt Ekland.
Men framför allt så är Clifton James tillbaka från \"Live and Let Die\" - som \"Sheriff J.W. Pepper\". Pepper är denna gång inte i tjänst, utan ter sig som en bitter turist.. Fullständigt omedveten, men så fantastiskt lysande.
Roger Moore började förändra karaktären James Bond redan i den föregående filmen Live and Let Die, på ett helt korrekt sätt. I The Man With the Golden Gun utvecklade Roger James ytterliggare. James är här en manligare gentleman med ännu fler befriande oneliners, men framför allt har han en hårdare och mer respektingivande attityd.
[-]Jag är överraskat lycklig över att, för första gången sen jag påbörjade Bondserien, stöta på en film utan svaga länkar eller partier. Guy Hamilton lärde sig av sina tidigare misstag och presenterade här den mäktigaste Bondfilmen hittills. Guy insåg att han till slut hade lyckats få till ett värdigt Bondverk, och valde att med hög haka lämna över bollen till Lewis Gilbert.
Låt mig tyst be för att Lewis tog vara på den rika känslan Guy till slut uppnådde. Jag lär bli medveten.
