Kom ihåg mig
Glömt lösenord Logga in
Ange din e-postadress så skickas du en länk där du kan återställa ditt lösenord...
Inloggning Skicka

RecensionChildren of the Corn



Det finns bra filmer, det finns dåliga filmer, och det finns filmer som är så dåliga att de aldrig borde ha gjorts. Vidare finns det äldre filmer som var bra på sin tid men fullkomligt osebara idag (påverkat av det vi kallar \"tidens tand\") och filmer som är så dåliga att de (ofrivilligt) blir bra.

Childern of the Corn (efter Stephen Kings novell) står på två ben. Den är både bra och dålig. Det går inte att komma ifrån att det är en B-filmsproduktion alltigenom (filmad på en vecka) med dassiga specialeffekter och ett manus som borde ha granskats en extra gång för att undvika en del plotholes. Musiken, cinematografin och skådespeleriet andas lågbudget.

Men samtidigt kan jag inte förneka att jag uppskattar den genuina känslan av terror, den där speciella krypande feelingen som man får när man läser novellen \"Majsens barn\" eller något annat av samme författare. Denna känsla är för en amatör-filmvetare svårt att exakt definiera med ett annat namn än \"creepy\".'

De vuxna invånarna i Gatlin, Nebraska, en stad vars huvudinkomst verkar komma från majsodling, utsetts en vacker dag (\"för tre år sedan\") av en oförklarlig raseriattack från stadens barn. Alla över 18 dör. Barnen leds av en liten grabb vid namn Malachai. (Damien Thorns kusin?) Snabbspolning till \"idag\" då ett läkarpar har vägarna förbi och via en serie mystiska händelser hamnar ett lika av en pojke, med halsen uppskuren, framför deras bil. De följer spåret till Gatlin. Mitt i getingboet! Jag ska inte avslöja för mycket men det blir i alla fall inte roligt för dem eftesom Gatlin definitivt är en \"föräldra-fri\" zon.

Många B-skräckisar har det problemet att de inte klarar av att leva upp till sin premiss: man blir inte skrämd av dem. Men Chlidren of the Corn lyckas faktiskt, och även om de riktigt ruskiga chockscenerna uteblir så lämnar filmen den där outplånliga krypande känslan.

Hur den upplevs beror förstås på tittarens humör, och viljan att överse med klaffel och tekniska imperfektioner. En bra dag är det ett minst lika gott alternativ för horrorkvällen som The Shining eller någ annan av de mer \"prestigefyllda\" skräckfilmerna.