Kom ihåg mig
Glömt lösenord Logga in
Ange din e-postadress så skickas du en länk där du kan återställa ditt lösenord...
Inloggning Skicka

RecensionJ. Edgar



I Clint Eastwoods senaste film tolkar DiCaprio den mytomspunne John Edgar Hoover, FBI:s grundare och VD. Hoover blir redan som mycket ung betydelsefull för Justitieministern och anförtros uppdraget att leda ett nyfött FBI vilket han väljer att göra på sitt eget lilla vis men alltid, åtminstone officiellt, ”å landets vägnar”. Bekämpning av kommunister och vänsterradikalitet i allmänhet präglar hans arbete och vi får följa en outtalat mäktig, men också annorlunda man med ett växande inflytande hos myndigheter och regering. Hoover bygger upp ett resursstarkt FBI men samtidigt som meriter och bedrifter ökar så växer även kritiken mot honom och hans metoder, men också relationer. Hoover bor fortfarande med sin mamma och har inga vänner utöver sin sekreterare och sin högra hand Clyde Tolson. Ju längre tiden går förstärks relationen till Tolson och förhållandet mellan de två männen blir allt mer intensivt.

[-]Som alltid när ”Clintan” släpper en ny rulle så blir jag nyfiken och med filmer som The Bridges Of Madison County, A Perfect World och Gran Torino, i ryggen så är det svårt att inte bygga upp förväntningar. Men jag blev besviken. Storyn är tom och ointressant i allmänhet och eftersom Hoover själv varken är sympatisk eller särskilt spännande så blir det ganska snabbt trist. Filmen saknar också humorn som Clintan ofta träffsäkert prickar in i en annars allvarlig historia. Nej, den här gången gick det inte.[*]

Det mesta av det egentliga arbetet som FBI och Hoover utför passerar i marginalen och jag hade hellre fått en större inblick i det, i och med avsaknaden av sympati för Hoover. Vanligtvis brukar jag tycka helt annorlunda, det intressanta är själva personen och människorna runt honom/henne. Men här kom jag på mig själv med att nästan hoppas på mer byråkrati.

Som tur är så finns det annat som gör filmen sebar, Dicaprio gör en otrolig insats som doftar Oscarnominering lång väg, och miljöerna är vackra och trovärdiga tack vare en mycket bra scenografi. Mask/Makeup höjer också filmens helhet. Men manuset är sterilt och avsaknaden av filmmusik bidrar till en grå filmupplevelse.

Det finns fortfarande en del detaljer som är intressanta, bland annat Hoovers relation till sin mor och hur denna speglar sig i hans egen utveckling som person. Men eftersom denna man i verkligheten var mycket hemlighetsfull så är det svårt gå djupare i honom, och hela skildringen kring honom känns nästan feg.